Under ytan..

Vad är problemet EGENTLIGEN?

2010-07-12T17:42:00.003+02:00

Nu var det OTROLIGT länge sen jag bloggade här. Jag är en dålig och lat människa. Men det har trots allt varit fotbolls-VM; mitt digitala medium har därför snarare varit Twitter.

Det har även varit Almedalen och det är valår. Därför har det egentligen funnits en hel massa att skriva om. För mycket.

I allehanda svensk media (även och kanske framför allt digitala såna) och eter har det spekulerats, moraliserats och teoriserats om Sven-Otto Littorins (f.d. arbetsmarknadsminister) brådstörtade avgång. Idag läste jag en artikel av Kristina Hultman där huvudbudskapet var att det är vår "nya" sexköpslagstiftning som är upphovet till att Littorins avgång.

Hon skriver bland annat såhär när hon jämför med Geijeraffären: "På den tiden var det nämligen fullt möjligt att skydda och försvara statsråd som misstänktes för att ha köpt sex. Det gick att göra så och överleva som regering.

Skälen till detta är uppenbara. Dels lämnade vi inte efter oss digitala spår på 70-talet. Dvs. rättsinstanser och medier kunde inte lika enkelt som idag rekonstruera samtal, överenskommelser och ordvändningar in i minsta detalj. Men framför allt så fanns det ingen lagstiftning som kriminaliserar sexköp."

Jag kan hålla med om att bevisläget idag är väsentligt bättre men trots att sexköp inte var olagligt på den tiden så gjordes en halvhjärtad polisutredning och en total mörkläggning. Varför skedde det en mörkläggning om det inte ansågs klandervärt och en möjligt avgångsskäl? Jo, förmodligen för att det ansågs precis lika moraliskt fult som idag. Min slutsats är således att det knappast är tack vare sexköpslagstiftningen som Littorin avgick, dvs att han begick ett brott. I synnerhet som det eventuella brottet redan är preskriberat. Han "riskerade" alltså inte ens en utredning, vilket i och för sig kanske hade varit bra i hans fall. "Moralen" kommer före lagstiftning och inte tvärtom. Som jag ser det tog han och statsminister Fredrik beslutet om entledigande på följande grunder:

Det är full valrörelse och Aftonbladet kommer med detta mitt under Almedalsveckan. Självklart skulle detta ta fokus från valrörelsen.
Man beslutar att "köra en gubbe" varpå Littorin på sin avskeds-pk skyller avgången på medias aggressiva granskning av hans privatliv (läs: vårdnadstvist) som också påverkat hans barn och vägrar samtidigt kommentera ABs anklagelser. På detta sätt hoppas man att AB istället ska ses som de "onda" samt att de inte ska publicera då historien endast är ensidigt bekfräftad.
Man inser att även om brott skulle föreligga så är det inte det som är allvarligast. Det är väljarnas moral som kommer att väga tyngst och som skulle få störst konsekvenser.

Därför fick han inte bara gå. Han belades med munkavle och gömdes undan.

Aftonbladet publicerade ändå och de visade sig ha på fötterna. Mörkläggningen fick, som de nästan alltid får, alltså motsatt konsekvens. Spekulationerna nådde närmast explosionsartade former.

Personligen tycker jag inte att det eventuella brottet är i närheten av ett lika stort klavertramp eller tecken på moraliskt förfall som det sättet man valde att hantera frågan på. Littorin gjorde något av det värsta man kan göra. Mitt i en infekterad vårdnadstvist använder han sina barn för att fjärma sig ifrån sitt eget felsteg med hjälp av en snyfthistoria. Det är bara YNKLIGT. Det har också framkommit att statsminister Fredrik visst fick veta om anklagelserna kvällen före. Även han undvek den heta potatisen och hänvisade till Littorins psykiska status.

Saken borde hanterats helt annorlunda. Jag är ingen PR-människa men såvitt jag kan bedöma skulle Staffan Doppings förslag på 2 scenarier varit att föredra för att tackla problemet. Eller som han säger. "Öppenhet är enda vägen!"

Jag har full sympati för att han har mått dåligt och varit deprimerad pga hårt arbete och en mycket jobbig vårdnadstvist samt byte av livspartner. Men i det här ärendet är det inte det minsta synd om honom.

Man kan ha synpunkter på hur AB hanterade den här affären. De är inte precis mina idoler men jag kommer inte att kommentera det vidare här.

Man kan läsa mer här, här, här, här, här, här och på en massa andra ställen. Googla själv vettja!

Vad är det som räknas?

2010-03-26T11:21:00.011+01:00

Först och främst ett konstaterande att jag varit en dålig bloggare på senare tid. Mest på grund av tidsbrist och engagemang. Grodornas högsäsong under valåret gör att man inte vet var man ska börja.

Men tänkte i alla fall bara skriva några rader om Rädda Barnen och deras nya kampanj. Jag förstår givetvis att syftet framför allt är att göra folk uppmärksamma på att vi lever i ett priviligierat samhälle och att merparten av världens barn inte gör det. Deras kampanj (som jag för övrigt tycker är genialt gjord) går ut på att man inte kan välja i vilket samhälle eller klimat man föds i, vilket avgör ens livsförutsättningar. Personligen föddes jag i kampanjens "livets lotteri" i Indien, där risken är 39 procent att man blir analfabet, 12 procent att man tvingas till barnarbete, 47 procent!! att man blir bortgift som barn och 25 procent att man drabbas av fattigdom, dessutom är det fullt lagligt att slå sina barn. Jag tycker givetvis att det vore bra om man kunde förbättra förhållanden i alla länder för alla barn och alla andra också för den delen.

Men vänta nu, allt det här betraktas som dåligt, ja, nästan vidrigt i våra ögon. Jag tycker att vi måste vara medveten om att vi ser det just genom våra ögon. Då blir det extra stigmatiserande, men att födas på en annan plats innebär också att man föds i en annan kultur med andra värdegrunder, alltså inte våra värdegrunder. Det finns inget modellsamhälle för alla platser och även om det gjorde det skulle det var djupt tragiskt om alla strävade efter att efterliknade det. Det var min första invändning.

Min andra invändning är att man helt koncentrerar sig på problemen. I varje samhälle finns sämre sidor och bättre sidor. Indien har t.ex. en av de högsta tillväxttakterna i världen och får en allt större överklass. Man har demokrati och skapar hög sysselsättning på många intressanta områden. Man ska inte negligera baksidorna av detta men man bör även väga in det positiva i kalkylen. Då ställer jag mig frågan, är det bättre att vara i Sverige som visserligen har en hög grad av trygghet men en stagnerande tillväxt och negativ näringslivsutveckling eller är det bättre att befinna sig i ett land där nivån generellt är lägre men där utvecklingsmöjligheterna är oändligt mycket större? Svaret på frågan är givetvis helt individuellt men personligen tycker jag inte att det är glasklart.

Min tredje invändning är den inbyggda determinismen i kampanjen. Den geografiska platsen där du föds avgör ditt framtida öde. I många fall spelar det givetvis en stor roll men jag vill nog ändå tro att folk, oavsett var man föds in i för situation, samhälle och kultur har mer eller mindre möjlighet att påverka sin egen utveckling sitt liv, i synnerhet ju äldre du blir. (Här kommer empowerment-diskussionen in). Mycket avgörs givetvis av slumpen men mycket är också en produkt av vårt eget handlande både som barn och vuxna. Vår barndom måste inte tvunget avgöra var vi hamnar senare i livet. En hård barndom kan faktiskt, av de som upplevt en sådan, snarare vara en tillgång i ett senare skede. Vi som överlever har möjlighet att lära oss hela tiden.

Personligen föddes jag i ett annat land och betraktar mig som privligierad för att jag flyttade till Sverige, mest för att jag inte har något att jämföra med. Men det betyder inte automatiskt att jag skulle vantrivts i det andra landet. Det skulle garanterat vara ett annorlunda liv men om jag skulle vara mer eller mindre missnöjd med både barndom och vuxenstatus är helt omöjligt att sia om.

Vill slutligen återigen poängtera att det naturligtvis är bättre ju bättre förutsättningar och möjligheter man kan ge så tidigt som möjligt. Men låt oss inte tro att vi alltid vet och har det bäst. Det gäller allt bistånd.

Den omdebatterade och oscarsbelönade indiska filmen Slumdog Millionnaire (Obs! Planerar du att se den så, kolla inte länken!) innehåller många intressanta exempel på ovan saker.

Trygga Skolan

2010-02-02T08:07:00.005+01:00

Började som vanligt dagen i brygga, ja rent bokstavligen alltså. Det sätter igång blodcirkulationen. Och under denna korta meditation återföll jag i tankar på gårdagens mail ifrån Håkan Brock. Det hela blev ännu aktuellare eftersom man på SR om problemen i skolan med bland annat mobbning. Sedan min mentor och tränare ifrån min egen idrottskarriär har jag funderat över hur man skulle kunna hjälpa ungdomar till "rätt" plats i livet eller åtminstone ge dem förutsättningar att välja rätt väg.

Håkan Brock är en av grundarna till något som verkligen vill ta itu med det, Trygga Skolan. Han har precis som alla mina tränare stor erfarenhet av den här typen av problem och jag känner att initiativet verkligen förtjänar att stödjas på alla sätt. Men det finns flera problem. Ett av de största är givetvis finansiering av rätt personal som kan/vill ständigt närvara.

Om man drar det lite längre så är det inte svårt att inse vikten av en sådan insats. Vi ser idag ökad psykisk ohälsa hos ungdomar och i samhället stort. Tillsammans med arbetslöshet eller brist på sysselsättning och frustration är det väldigt stor risk att man gör fel val och förfaller till olika tveksamma aktiviteter eller rentav brottsliga tillsammans med likasinnade. Ofta är det redan i tidigare år som det börjar och den negativa spiralen är mycket svår att bryta. Det slutar ofta med våld eller död. På senare år har vi också bevittnat alltfler vansinnesdåd. Till synes oförståeliga handlingar. I grunden tror jag det handlar om samma desperation som leder till terrorism. Man har inget att förlora och till slut slår det över.

Om någon har förslag angående det här initiativet eller vill engagera er så tveka inte över att höra av er! Alla behövs.

DN, Skolverket, Skolverkets strategier, GP, MTGs initiativ, Metro, Metros pappersupplaga om pojkars sexbrott sida 2,

Prostituerar du dig - begreppsförvirring?

2010-02-01T07:36:00.005+01:00

Innan jag gjorde min mycket ytliga efterforskning inför det här inlägget var jag ganska upprörd över att media felaktigt använde begreppet prostitution. Riktigt så enkelt var det inte men problematiken blir inte mindre intressant för det.

Det jag reagerade på var ett ganska långt inslag på SR om hur man "plötsligt" upptäckt att många ungdomar ägnar sig åt webbprostitution. Det handlar om människor som utbyter sexuellt laddade rörliga eller statiska bilder på sig själva, exempelvis genom webcamshower där man visar mer eller mindre av sin kropp. Rent intuitivt tycker jag att det är ganska stor skillnad mellan att strippa inför betalande eller icke betalande publik (exhibitionism) och att prostitutera sig, dvs ha sex med någon för betalning.

Låt mig först säga att jag inte tycker att det är en särskilt lämplig sysselsättning för ungdomar att skaffa sig varken uppmärksamhet eller pengar på, i synnerhet om man inte är helt och hållet medveten om konsekvenserna. Men nu är verkligheten sån att det är möjligt och ungdomar är som alltid snabba på att ta till sig nya tekniker och också som bekant väldigt benägna att testa gränserna.

Ja, men vad är prostitution? Det visar sig att det finns myriad av möjliga konnotationer av begreppet prostitution.

På engelska blir det ganska enkelt:
•offering sexual intercourse for pay
wordnetweb.princeton.edu/perl/webwn

6 kap. Om sexualbrott
1 § Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.
Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd.

Övriga lagliga definitioner av sexuella brott.

Sedan finns det ett antal glidningar såsom mediahora - En person som gör allt för att få uppmärksamhet i radio, TV och tidningar. Ofta handlar det då om personer i dokusåpor eller som i övrigt skapar skandaler, ofta genom sexuellt utmanande beteende. Och sen finns det definitionen som många i dagens samhälle torde gå under - en person som går emot sina ideal och värderingar för pengar, trygghet eller status.

Att vilja ha uppmärksamhet och bekräftelse är naturligt. Var går gränsen till prostitution? Det finns hur många sajter som helst som handlar bara om att skapa uppmärksamhet och få bekräftelse med bilder och/eller text. Sociala medier (Facebook, twitter, twitpic, olika communities etc) är perfekta för detta. Andra är sajter som finest.se, där man måste uppfylla vissa kriterier för att bli "publicerad". Nätdejting, ett numera extremt vanligt fenomen, kan också användas på detta sätt. Är det att prostituera sig?

Som jag ser det är det ett problem när ungdomar som inte är friska eller på något sätt tvingas att utbyta bildmaterial för pengar eller uppmärksamhet. Men låt oss inte hymla om att detta förekommer varje dag hela tiden runtomkring oss. För de som inte tvingas utan istället av någon anledning njuter av det (ekonomiskt eller av bekräftelsen), tycker jag ska vara fria att visa vad de vill för vem de vill, i synnerhet om de är "vuxna". Och DET ska inte kallas webb- eller nätprostitution.

Såna här glidningar är inte bra för samhället. De används av moralister för att föreskriva ett korrekt beteende och förmynderi.

Bonus är folkets nya opium

2010-01-18T19:10:00.005+01:00

När jag var ung och lite mer radikal tyckte jag att en skatt på finansiella transaktioner kunde vara en möjlighet att tvinga kapitalförvaltarna att tänka två gånger innan de riskerar andras pengar. Sedan blev jag mer kluven... Jag ställer mig tveksam till om det kommer att fungera, i synnerhet som jag inte vet vad det är som president Obama vill beskatta. I samma artikel som nedan har tydligen vissa liberala demokrater tagit saken ett steg längre och vill helt enkelt beskatta bankbonusar. Nja.. Om man nu inte tror på att bankbonusar ger incitament till rätt saker så är nog inte lösningen att delar av vinsten som man tjänat på att göra fel går till den gemensamma kassan. Det liknar logiken bakom det svenska spelmonopolet. Om man tror att bonussystem kan ge rätt incitament så bör man kanske snarare titta på utformningen av systemen, som man också gjort men räcker det?

"Indeed, President Obama urged the financial lobby to stand down when he introduced the tax proposal last week: “Instead of sending a phalanx of lobbyists to fight this proposal or employing an army of lawyers and accountants to help evade the fee, I suggest you might want to consider simply meeting your responsibilities.” (NY Times).

Paul Krugman gör en ganska rolig liknelse på sin blogg här.

Men det är en intressant fråga och jag är glad att man prövar något på riktigt istället för Anders Borgs och Mats Odells gnällande och tomma hot. Ska bli intressant att följa.

SVT, DN, SvD, Di

Detta sammanfattar decenniet

2009-12-31T14:57:00.003+01:00

Om det är något som sammanfattar decenniet så är det detta: Listor. Drivor av listor och sammanfattningar, snuttar och klipp. Vad är hetast? Vad är mest och vad är bäst just i detta ögonblick? Vad är dummast, roligast, vackrast, pinsammast, nyast, smartast, dyrast, billigast, farligast, populärast? Vem har hamnat på flest, dummast, pinsammast... (se ovan) listor?
Varför konstaterar ingen av listmakarna att deras listor just är en av sakerna som är ett av decenniets mest framträdande fenomen? Hemmablindhet?

Summan av decenniet är summan av alla listor som framställts. Varför?
DN, E24, Expressen, Sportbladet, Aftonbladet.se, et cetera, et cetera..

En förklaring är givetvis för att man KAN på ett förut helt otänkbart sätt. Förr var man tvungen att göra stora opinionsundersökningar genom telefonintervjuer. Nu finns informationen där. En annan är att det är billig "nyhetsförmedling". En tredje att folk inte tycker sig ha tid att ta reda på det här själva. Det är lättare och framför allt snabbare att läsa sammanfattningarna på baksidan av boken, se filmen, se godbitarna ur filmen och/eller helt enkelt bara läsa om gobitarna ur filmen som är gjord på bokens sammanfattning av bokens egen sammanfattande skildring av verkligheten. Resultatet blir en onyanserad massverklighet, nu mer än nånsin. Vi ser mer men inte djupare. Snuttifiering är inget nytt fenomen men inte förrän nu börjar man inse dess makt. Ett klipp, ett utdrag med rätt innehåll kan sprida sig över hela världen på ett par minuter och så är en ny mobb igång. Detta är den nya världen även om kombattanterna fortfarande är de samma: kommersiella krafter, myndigheter och politiska krafter, medier och den vanliga människan.

Konsekvenserna är kraftiga och ofta oförutsägbara. Den reflekterande människans tid, den vars resonemang inte kan summeras i en ståndaktig punch-line, har den varit, är den över, kommer den och i så fall när?

Tomten finns visst!!

2009-12-23T17:41:00.007+01:00

Skattevärken ser ut att ha legat i under året. Idag passar Skattevärken nämligen på att gå ut med en alldeles egen julklapp till det svenska folket. Se bifogat pressmeddelande.

Ja, varför inte?

Brottsbekämpning med annan innebörd

2009-10-01T15:06:00.002+02:00

Här det senaste exemplet på att begreppet brottsbekämpning nu övergått till att snarare bekämpning av brottsbekämpare än brott.

Jag hinner inte kommentera det här mer just nu men jag avser göra det så fort jag kan. Här är Thomas Bodströms reaktion i alla fall.

Bob Hansson vs. Göran Hägglund

2009-09-22T09:59:00.003+02:00

Kulturproppen, kom igår. Den har debatterats länge. Varför detta ståhej, kan jag tycka men jag har ju inte satt mig in i den heller. Det är väl den eviga frågeställningen huruvida den ska vara kommersiellt styrd eller ej. Det enda som fastnade när jag lyssnade på nyheterna att man skulle ta bort konstnärslönen och visst, där kan jag inte annat än hålla med. En livstidslång inkomstgaranti för vad? Det påminner snarare om de kapitalistiska giriga direktörer som just dessa personer ofta kritiserar. Finanser och kultur går inte ihop. Så enkelt är det.

Bob Hansson är knappast ett okänt namn. Inte för mig längre i alla fall. Han har imponerat på, berört och underhållit mig i flera sammanhang trots att jag konstigt nog har jag inte läst ett enda av hans poetiska verk. Däremot har jag hört en del. På radio och tv och så läser jag nu detta debattinlägg. Jag skrattade rakt ut på t-banan.

Göran Hägglund är ju inte heller helt okänd. Bortsett från en stor del av den politik han står för är även han en underhållande karaktär. Han gjorde ett par riktiga paradnummer där han dömde ut, ja, vad han nu kallade det, kultureliten (fast i fulare ordalag) i Almedalen i somras. Han är giftig men jag måste ändå säga att jag tycker Bob Hanssons replik är roligare och framför allt mer träffande. Att säga att vissa människor är vanliga, är det samma som att säga att det finns människor som är ovanliga. Enligt Hägglunds resonemang är inte det förra att rekommendera. De är obekväma och har en massa åsikter. Vem är det som sitter på höga hästar? (förutom jag själv då).

VF, DN, Lena Adelsohn Liljeroth, SR

Zzzzzzzzzzzzzzverige!!!!

2009-09-06T16:13:00.005+02:00

ZLATAN!

Ibland har jag skrivit om Zlatan och något som jag kallar för zlatanism. Han är en fotbollsspelare som delar alla fotbollsintresserade i två läger.

Vissa är fanatiskt imponerade av honom som både människa och fotbollsspelare. Från Rosengård tog han sig via MFF och Ajax med målsättningen att bli en av världens bästa fotbollspelare och få spela i de europeiska storklubbarna för att någon gång få kamma hem Champions League-titeln. Han gjorde detta med en självklar respektlöshet, humor och ett antal spektakulära klacksparkar. Han är kaxig, oförutsägbar och vågar stå för den han är på gott och ont. Han vet vad hans jobb är och försöker utföra det så gott han kan och han har uppenbarligen lyckats ganska bra när han nu blivit värvad av Barcelona, är en av Europas mest eftertraktade forwards och den enda stjärnan i det svenska landslaget.

Det andra lägret känns som Jantes bundsförvanter. Det är de som är ständigt kritiska, tycker att han ständigt haussas utan att egentligen utföra något. Så även när han vinner skytteligan i en av världens bästa ligor. Den italienska. Går det bra så är det laget bakom som presterar. Går det dåligt så är det hans fel att han inte gör tillräckligt med mål. Man gillar inte att han sticker ut. (Ja, jag gissar att man inte gillar att någon sticker ut). De tycker att han är en diva, trots att han nästan robotlika kommentar på Rosengårdska alltid är, "det kvittar vem det är som gör mål, huvudsaken är att laget vinner, det är det som gör mig glad". Man tycker att han latar sig på topp. Ändå tycker uppenbarligen laget och lagledningen att han är ett bra föredöme eftersom han nu är lagkapten för det svenska landslaget. Vanligtvis brukar annars svenska lagkaptener annars vara backar eller defensiva mittfältare.

Jag hoppas att Jante-laget nu kan vara tysta ett tag och det var inte utan ett visst mått av skadeglädje gentemot Jantarna som jag skrikande bevittnade hans mål i den 93:e minuten (efter den egentliga matchtiden var slut). Innan dess var läget 1-1, vilket betydde att det inte skulle bli något VM-slutspel för Sverige. Han får en perfekt pass från Rasmus Elm som han tar emot på något magiskt sätt. Kvar är en back och målvakten. Han tvekar inte. Han vet att det är nu eller aldrig och försöker sig på en iskall chip över målvakten som motar bort bollen som studsar i Zlatans mage när han far framåt. Dvs han springer in bollen i mål. Den skulle bara in. Här är det:

Zlatans kommentar:

Vackert var det inte men det vittnade om hur det kan gå när man ALDRIG ger upp för domaren blåst i pipan. Helt fantastiskt!!! Eller som Ralf Edström sa: "det är världsrekord". Det sjukaste är att detta inte var första gången han gjorde det. På Ungern. Ödesmatch och i samma målbur. Fast den gången var det lite snyggare. Kanske det snyggaste målet jag sätt efter förutsättningarna. Se och njut!

Han är en inspiration för entreprenörer, ungdomar, mig och så många andra. Han visar att det omöjliga ibland ändå är möjligt om man jobbar för det och är sig själv. Tycker att ungdomarna i Rosengård bör följa hans exempel istället för att bränna bilar etc.

Tack Zlatan!

Med detta inte sagt att man ska förta något av äran från hela laget. De spelade bättre än på mycket länge på alla positioner. Som Zlatan sa tacksamt, Elmander fullständigt sprang sönder försvaret. Och ja, jag kunde egentligen inte se någon som spelade dåligt. Låt oss fortsätta så!

DN, DN (tema Zlatan), Expressen, Aftonbladet, Metro, SvD, Svt, Fotbolldirekt,

Matchreferat av Zlatan och Mellberg:

Gör inte motstånd - hämnas istället!

2009-08-27T22:50:00.005+02:00

- Att köra på en människa är väl inte att rekommendera. Men det har väl hänt saker, som jag inte vill gå in på, som gör att det kan kännas rätt och riktigt att göra så, säger han.

Polisbefälet på plats, Bo-Göran Nilsson berömde gästernas initiativ:

- De följde efter och lyckades gripa en av gärningsmännen.

Vid lunchtid (av någon märklig anledning) tyckte 4 personer att det var på plats att råna en lunchrestaurang i Svedala. Bara detta är så dumt att de nästan skulle kunna benådas. Nej, naturligtvis ska rånare behandlas som den sorts människor de är utan silkesvantar, av polisen. Problemet är att ovanstående uttalande utgör ett större hot än det enskilda rånet (mot alla). När staten förespråkar vissa medborgerliga våldsyttringar men inte andra är det ett problem för rättssäkerheten. Det här handlade inte om hans personliga åsikt utan var en direkt kommentar till det specifika fallet. På det viset är det nästan värre än Hillegrens uttaalande om våldtäkt som debatterats friskt den senaste veckan. Han skiljdes från sin tjänst. Det kommer inte den här polisen att göra.

Vad hade hänt om rånaren vänt sig om och skjutit "den modige" medborgaren emellan ögonen? Är det fortfarande värt beröm då?

Det som är nästan lika viktigt är svårigheten för medborgare att bedöma när våld är befogat och inte. Det här var knappast frågan om självförsvar och om rånaren dött har jag svårt att se att personen i fråga inte skulle kunna dömas för vållande till annans död eller dråp. Sen när är det något att förespråka för polisen? Vi kanske alla borde uppmuntras att gå ut och visa vad vi tycker borde vara brott mot lagen så fort vi har lite tid över? Då kan vi åka till områden och rensa upp...

Ibland blir jag verkligen rädd för det faktum att det är meningen att det är ordningsmakterna som ska ha våldsmonopolet i vårt samhälle.

Utfattig med guldbyxor

2009-08-26T18:34:00.004+02:00

Jag har skrivit om detta tidigare här och här och slår mig härmed ytterligare för bröstet i detta inlägg när förutsägelserna visar sig bli sanna.

I vintras och våras kom Borg med skräckprognoser om vargavintrar och annat, vilket tillät Reinfeldt att svänga sig med uttalanden som "ansvarig budgetpolitik" och "noll utrymme för reformer". Sedan dess har man ytterligare justerat ner sina prognoser men nu börjar valåret och Borg gör nu skäl för sitt uttalande om att "i kristider finns inget utrymme för ideologi" (fritt citerat). Man behöver inte sitta i opposition för att slås av den tydliga passivitet som var resultatet av Borgs domedagsprofetior. Man gömde sig bakom klyschor som Reinfeldts ovan.

Nu har man tillverkat nya prognoser som i och för sig inte ger mer utrymme än förut men man kan i alla fall stödja sig på "positiva signaler". Signalerna har ännu ingen större realekonomisk förankring och i synnerhet inte i statsbudgeten. Från 0 kr i reformutrymme har man på några veckor lyckats gräva fram 30 miljarder kr att ösa ut på olika väljargrupper. Dessutom gör man det genom att använda traditionell socialdemokratisk politik, ja, samma politik som man har försökt avskaffa under hela mandatperioden. Det är svårt att inte se dagens arbetsmarknadsåtgärds- och utbildningssatsningar (SvD) som en bild av en kättare som kryper till korset. Även de ökade statsbidragen till kommuner och landsting är en traditionellt röd lösning. Svenskt Näringsliv utpekade Borg som "den bästa finansminister som socialdemokraterna någon har haft". Det enda som känns någorlunda blått är det fjärde steget i jobbskatteavdraget (men det lär ju inte kosta så mycket eftersom det bara är de med jobb som får del av det). Problemet är att krisen kom för snart ett år sedan och de här insatserna kommer ett år för sent. Ja, där har faktiskt Thomas Östros rätt. Det är på sin plats att fråga vad denna passivitet kostat utöver den nyvunna efterklokheten och det ökande budgetunderskottet.

Ur ett strategiskt politiskt perspektiv är beteendet inte särskilt konstigt. Man behövde helt enkelt spara till valåret och rekrytera en kreativ analytiker. Att först marknadsföra sig som det "nya" arbetarpartiet och sedan tillåta arbetslösheten skjuta i höjden utan att lyfta ett finger samtidigt som man försämrat arbetslösas situation avsevärt vore politiskt självmord i den kommande skärseld som väntar i valrörelsen. Incitamenten till arbete skulle öka genom att svälta ut de lata. Lat eller ej, finns ändå inga jobb, i synnerhet inte för de som kanske helst behöver det, de unga. Alltså, tillbaks till ruta ett. Vad var nu det nya?

Jag undrar var de där 20 000 nya studenterna ska bo... Och de som inte hann få sina vallöften uppfyllda?

Språk

2009-08-25T22:45:00.002+02:00

Upphovsrättsskydda ditt intellekt

2009-08-25T21:10:00.006+02:00

Vill bara dela med mig av en rolig länk om hur man kan använda sitt språk fel för att verka mer intellektuell eller för att man är lat: Folk som inte vet ordens betydelse
Jag är dock tveksam till om man inte kan upphovsrättsskydda sina grodor.

Om den senaste veckans uppståndelse om The Pirate Bay finns ett par saker att säga.
1. Jag är visserligen inte jurist även om jag inte är helt okunnig men jag tycker rättsfallens konsekvenser börjar få lätt orimliga proportioner. En Internet-leverantör tvingades vid vite (500,000) att stänga ner sina leveranser av tjänster till TPB. Hemsidan låg nere ett kort tag. Till vilken nytta och framför allt till vilket pris?
– "Om internetoperatörer blir ansvariga för sina kunders innehåll, då tvingas operatörerna att kontrollera allt som skickas i deras nät, säger en oroad Patrik Fältström, IT-expert och ledamot i regeringens IT-råd."
- "Eftersom de flesta nätleverantörer upprättar en klausul med sina kunder om att de inte får bryta mot svensk lag så är det inte fel att stänga ner sidan. Men, det känns otroligt olustigt. Det här liknar någonting som totalitära stater brukar göra, att blockera trafik från vissa sajter." (Ja, det kallas censur).
DN, DN, DN, DN, DN, DN, SvD, Di, IDG

2. Samtidigt pågår ett minst sagt märkligt köp av The Pirate Bay (som inte ägs av de åtalade grundarna). Köparen är GGF - Global Gaming Factory X som köper för den inte obekanta summan av 30 mnr kr x 2(det utdömda bötesbeloppet). Man vill åt varumärket men göra det till en laglig sajt där materialet finansieras genom medlemsavgifter och att användarna tillhandahåller bandbredd för spridning. Det låter i grunden sympatiskt och liknar en lösning som jag tidigare förespråkat här (medlems-/abonnemangsavgifter). Men affären är märklig från början till slut. Konsortiet som står bakom finansieringen har valt att vara anonymt. GGF är samtidigt ett börsnoterat bolag som samtidigt köper ett annat bolag som är mer inriktat på tekniken. GGF-aktiens handel stoppades i måndags och bolaget har drabbats av ett antal styrelseavhopp. Bolaget (läs VD:n) ligger i tvist om ersättning till en av de avhoppade. Av någon anledning har också VD:ns personliga ekonomi dragits upp i media. De allra flesta är djupt skeptiska och media gör det inte bättre.

3. Det hela har hela tiden handlat om prestige men nu är det så många aktörer (läs: industrin, media, rättsväsendet, staten, enskilda artister, politiker, andra företag) och så många berörda att man får intrycket av att detta är det enda man sysslar med i brottsbekämpningsväg. Jag undrar vem som vinner på detta. Precis som i krig tror jag faktiskt att det bara finns förlorare här. Alla valde fel väg.

Om jag rannsakar mig själv, skulle jag vara beredd att betala upp till 400 kr (4 biofilmer) i månaden för min mediaförbrukning utöver vad jag betalar idag. Jag har ALDRIG någonsin betalat så mkt en enskild månad och det beror INTE på fildelning. På mig skulle man alltså tjäna pengar genom ett sånt avtal. Dessutom kan man ju diversifiera olika konton i olika kvalitet, reklamfinansiering etc. Så enkelt är det i grunden. Men det finns ingen sån tjänst...

..och något säger mig att det är långt dit.

Vad var det jag sa?

2009-08-22T14:40:00.002+02:00

Nu krävs det ingen högre intellektuell kapacitet för att göra den prognosen som jag gjorde i mitt förra inlägg men Mats Knutssons, politisk reporter på SVT, sammanfattning av budgetförhandlingarna på Harpsund stämmer ändå sällsamt väl överens med mitt tidigare inlägg. I samma sammanhang rapporteras också att Fredrik Reinfeldt prioriterar det fjärde steget i jobbskatteavdraget (SvD). Det kommer att ge de som har ett jobb mellan 250-500 kr mer i månaden. Det kan låta som en dramatiskt offensiv satsning i en ekonomisk kris men åtgärden finansierar sig i själva verket delvis själv eftersom arbetslösheten enligt prognoserna kommer att skjuta i höjden under de närmaste två åren. Det blir alltså inte lika många som får ta del av skattesänkningen som om vi hade haft en oförändrad sysselsättningsnivå. De som får ta del av den är de som redan har jobb, försörjning och trygghet. De andra får skylla sig själva att de valde en borgerlig regering... Helt plötsligt har vi fått en klart tydligare skiljelinje mellan höger och vänster. Det är välkommet. Tydligen kunde man trots allt kosta på sig ideologi även i kristider, Borg.

Satsningen görs samtidigt med en krympande ekonomi, en babyboom, en svininfluensa, ett stort budgetunderskott och en bristande internationell efterfrågan och beräknas ge 10 000 jobb på lång sikt (5-10 år). det ska ses i ljuset av att antalet arbetslösa beräknas nästa år uppgå till 500 000. Någon krispolitik vad gäller sysselsättningen kan man därför inte tala om i det här sammanhanget.

Även kommuner och pensionärer och kanske till och med studenter väntas få extra tillskott. Men var kommer plötsligt alla de nya pengarna ifrån? I våras fanns inte en smula till övers för någon politik över huvud taget och i synnerhet inte för ekonomisk krispolitik. Jo, de kommer, som jag sagt i tidigare inlägg, ifrån en ny Borgsk "prognos" (SvD). De märkliga med de prognoserna är att de verkar sammanfalla så väl med att det är val nästa år. Lita på att det kommer fler såna.

Det fakum att så många lärare förlorar jobbet när kommunernas skatteunderlag krymper så dramatiskt är allvarligt i sig. Men det värsta med det är att vuxentätheten bland ungdomarna minskar. Själva, tycker de nog snarast att det är skönt, men på lite längre sikt kommer resursminskningarna i skol- och fritidsmiljön att bidra till större utrymme för mobbning, skolkning, sämre resultat, vandalism, våld, anorexia, bullimi, självskadebeteende och missbruk - sammantaget ett begynnande svårbrytbart utanförskap. Det är i såna här tider som Columbine-mördare uppfostras. Även detta har alla regeringar ett ansvar för.

Slutligen är Anders Borg en exceptionellt skicklig ekonom enligt min bedömning. Det är synd att han också råkar vara politiker.

En välplanerad kris, Borg!

2009-08-10T21:10:00.003+02:00

I USA försiggår just nu en oerhört hätsk och inflammerad debatt (ex.) om effekterna av regeringars stimulanspaket. Vissa ekonomiska auktoriteter avfärdar med bestämdhet att en aktiv finanspolitik snarast med nödvändighet snedvrider och förstör marknaden. Pengarna hamnar helt enkelt i fel fickor. Andra hävdar att det är bevisat bortom rimligt tvivel att stimulansåtgärder har positiva effekter och att det därmed borde vara nästintill brottsligt av en regering att inte bistå sina samhällen. Paul Krugman (varom ni också ser en video nedan), nybliven "nobelpristagare", är en tillskyndare av den senare varianten.

Jag vet inte om jag skrivit det här tidigare (om inte kommer jag att räknas som efterklok) men jag har länge misstänkt Anders Borg för en dold agenda. Prognoserna har passat hans politiska budskap lite för perfekt. Han uttryckte det själv i en intervju i Veckans Affärer - "Ideologi är inte mycket till nytta i kris". Han har velat framstå som en ansvarig och sträng finansminister som sätter budgetbalansen först. Regeringen har förklarat att man inte är villig att tillskjuta något stimulanskapital, annat än några typer av lån som man sedan sett till att ingen fått ta del av. Man har således företrätt den första kategorin i föregående avsnitt. Opposition, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finanspolitiska rådet har alla pekat i motsatt riktning. Den strikta hållningen har man delvis motiverat med att det kan bli värre och att välfärden måste bevaras (i framtiden alltså). Tror fan, att det blir värre... Samtidigt har man gång på gång nekat kommuner och landsting mer pengar trots att prognosen hade justerats ner med fyra procentenheter sedan man lagt budgeten och en svininfluensa. Dessutom har man i beskydd av prognoserna svikit viktiga vallöften till Sveriges företagare.

Nu är det annat ljud i skällan (SvD, DN, SR, SR audio) och tro mig när jag säger att detta bara är början.

– "Men pessimismen håller gradvis på att brytas, sa Anders Borg. De offentliga finanserna ter sig inte fullt så osäkra som i våras. Siffrorna för skatteintäkterna kommer in ett par snäpp bättre än vi räknade med då".

Ja, nu är det glädjekalkyler istället. Det som tidigare varit krisens centrum, exportindustrin, som står för så stor del av vår BNP, har man helt lagt åt sidan. Det finns inte mycket som pekar uppåt för den. Ja, det skulle i så fall vara att andra regeringar förstår att stimulera viss konsumtion.

Slutsatsen är att svininfluensan till trots, så är riktigt stora fläskberg på väg, VALFLÄSK. Ideologin har som sagt inget med saken att göra.

Krugman - denne gigant

2009-08-06T13:19:00.006+02:00

En av mina stora förebilder inom nationalekonomin, vilkens forskning jag dessutom sedermera skrev mitt examensarbet utifrån, är Paul Krugman (förra årets mottagare av Riksbankens pris inom ekonomi till Nobels är). Därför kan jag bara instämma i följande:

Det hjälper om man känner till vad den nuvarande amerikanska finansministern heter också.

Internentitet

2009-07-31T22:52:00.008+02:00

Många är de individer som tvivlat på Internets betydelse. Trots att jag själv skrivit en del i ämnet så kan jag ibland tycka att nätaktivismen kan bli lite väl överskattad. What's all the fuzz about? Men så tänker man ett par steg längre och då...

Min kunskap har kretsat kring statlig, polisiär eller militär kontrollaktivitet på nätet. Data och text mining i underrättelsesyfte, som nu är så fruktat av nätaktivister i och med Stockholmsprogrammet, har jag viss kunskap om. Text mining handlar egentligen om att lära en mjukvara att ta fram sammanhang ur, ja, ett i princip obegränsat textmaterial. En tillämpning av detta är till exempel att läsa av bloggarnas humör vid olika tidpunkter. I DN får man felaktigt intrycket av att forskarna uppfunnit tekniken. De har endast kommit på en tillämpning av den och samlat ihop den till en "känslobarometer" (deras rapport). Möjligheterna är smärtsamt intressanta. Exempelvis kan du då automatiskt låta ett program läsa av alla finansinstituts analyser och dra slutsatser utifrån det utan att behöva läsa en rad på ett par minuter.

På DN pågår just nu en mycket intressant artikelserie om Internets uppkomst och utveckling. Även om dess historia varit intressant och turbulent så är ju framtiden så mycket mer spännande. Science Fiction-romanerna eller -filmerna hinner knappt komma ut innan mycket av det redan blivit verklighet. Det är spännande men också skrämmande. Bara rubriken på artikeln är egentligen svindlande: Vi är Internet, i synnerhet i ljuset av innehållet i artikeln där det framtida Internet framställs som "en enda stor maskin vars kapacitet vida överstiger den mänskliga hjärnans – tillgänglig överallt och hela tiden". Visst påminner det om Matrix och därför blir det lätt att se det som lite overkligt ändå. Men det är det inte.

Det har funnits många visionärer, vissa mer framstående än andra. I nedanstående videoklipp kan ni följa en utav dem. Han beskriver delvis utvecklingen av nätet såhär: "I dag görs omkring 100 miljarder klick per dag på ett nät bestående av webbsidor som fogas samman tack vare 55 triljoner länkar.

- Det är nästan lika många som synapserna i din hjärna. Den fungerar ungefär likadant som internet, men din hjärna fördubblar inte sin kapacitet vartannat år, säger han."

Konsekvensen blir så småningom att "Människans uppgift blir att ge nätet en fysisk kropp. Och i stället för att maskinen är vår förlängda arm blir våra sinnen en förlängning av maskinen, menar Kelly." När man tittar på hans film (nedan) gör han i min smak än bättre jämförelse. Han liknar nämligen framtidens Internet med en hjärna och så småningom en organism. Internet fungerar redan idag ganska mycket efter hjärnmetaforen. Olika centra skickar information fram och tillbaka där den processas, lagras och ändrar form och ger nya signaler. Nya kopplingar görs hela tiden, dvs kunskap skapas och memoreras. Kopplingarna görs på bekostnad på deltagarnas egen öppenhet. Alla deltar på ett eller annat sätt. Utvecklingen är att allt sker i ett så kallat "cloud". Kevin Kelly säger att det som nu händer är att att det vi nu håller på med är att att ge hjärnan en kropp genom att koppla ihop allt. Ja, allt. Kameror, telefoner, tidningar, flaskor, leksaker etc..

Allt kommer att bli webbaserat och webbägt. Men den verkligt skrämmande tanken är hans förutsägelse om att vi kommer att bli helt och fullständigt beroende av nätet. När vi har skapat kroppen blir en bättre metafor för nätet en organism och då är nätet inte längre en del av oss. Vi blir en del av organismen, ja som celler faktiskt. Varje cell, individ, får en identitet genom att vi delar med oss av all data som finns om oss. Vi kommer att dela med oss av informationen därför att vi förlorar på att inte vara en del av organismen. Organismen kommer nämligen att kunne ge oss det mesta, kärlek, kunskap, tillhörighet, saker men framför allt en identitet - en Internentitet. Det låter väldigt skrämmande, tycker jag. Men när jag tänker efter så har Mr Kelly en poäng i att dettta legat i vår utveckling hela tiden. Det går till exempel inte att föreställa sig denna världen utan alfabet. Detta är en förlängning av det. Vi har alltid strävat efter interaktion med varandra och nu kommer det att bli så mycket att det antar en egen skepnad.

Precis som i en mänsklig kropp kommer den att innehålla anti-kroppar, vita blodkroppar, bindvävnad, nervceller, virus och bakterier etc etc. Och där kommer staten in igen. Om staten, som kan liknas vid organ, och näringslivet inte självmant deltar kommer kroppen att stöta bort den. Och därför behöver dessa organ seriöst överväga sin roll i den framtida kroppen, för den kommer bara att fortsätta växa med eller utan dem.

För långt jag vet, men vad ska man göra med ett sånt här ämne?

Gemensam känsla.
DN:s artikelserie om Internet - Kultur och Nöje. Del I, del II, del III, del IV, del V, del VI och del VII.

Svensk parasitism ska stoppas.

2009-07-30T15:11:00.003+02:00

Danskt folkeparti tycker inte längre att danska skattemedel ska finansiera utbildning av svenska läkare (även HD, Sydsvenskan och SvD). Det kan jag hålla med om såvida det inte är så att svenska högskolor och universitet i någorlunda samma utsträckning tar emot danska studenter inom andra områden. Brynte tycker att danskarna gör rätt i att se om sitt eget hus.

Problemet är inte danskt. Vi har exporterat det till dem ifrån Sverige. Våra politiker är för snåla för att själva finansiera utbildningen för tillräckligt många läkare. Från vår synpunkt är det givetvis bra att få läkare finansierade av andra länder såsom Danmark och Polen. I förlängningen kanske vi kan förlita oss helt och hållet på utländska universitet och högskolor.

Men jag tycker nog att det kan klassas som protektionism (som Mats Sander tycker här), men en befogad och krampaktig sådan. Att tvinga olika yrkesgrupper tjänstgöra på "hemmaplan" för att köpa sig fria är inte en bra metod (den finns i flera andra länder också, även i Sverige). Om det råder brist på en resurs i samhället bör marknadskrafterna göra att läkarlönerna och/eller förmånerna ökar så mycket som behövs för att få dem att stanna kvar. Annars förhindrar man den fria rörligheten. Statliga ingrepp av den här arten riskerar att fortplanta sig. Snart ska man bestämma vart folk ska bo, hur de ska se ut etc. Man bör snarare använda sig av morot än piska.

Om problemet är att de danska skattebetalarnas pengar går till spillo så kan de faktiskt välja att avgiftsbelägga utbildningen för utländska studenter istället. Inte för att jag tycker att det är en särskilt bra lösning heller. Det har diskuterats tidigare men har avfärdats med att kunskap mår bäst av att flöda fritt. Kanske är det dags för en europeisk skolpeng?

Det skulle dessutom sammanfalla väl med mitt förslag (som jag ännu inte skrivit om) om att värnplikten ska kunna slopas mot att man studerar utomlands (i EU) i minst ett år. Högskoleverket har till exempel uppmärksammat att studenter vid turismprogram i Sverige konstigt nog i lägre utsträckning förlägger någon del av sin utbildning utomlands.

Att förtjäna sitt öde

2009-07-24T19:46:00.004+02:00

Det finns vissa som man unnar framgång med råge och andra som man rent av missunnar.

Christan Olsson, har gjort en smyg-come back i tresteg i idrottsvärlden. 17,24 är dock svårt att smyga med. Som de flesta av våra framstående friidrottare har han dragits med allvarliga skadeproblem och beslöt för ett tag sen att lämna elitsatsningen. Han tränade nästan ingenting under förra hösten. Men som för de flesta som har en gedigen grundträning krävs inte så mycket för att återkomma till tidigare nivåer. Att "vila sig" i form, att släppa sitt krampaktiga tag om hägringen, fungerar för kroppen i allmänhet och psyket i synnerhet. Det har jag alltid hävdat. Att vara girig idrottssammanhang, dvs alltid prestera för andra skapar negativ stress som INTE botas av att vinna. Istället drabbas man nästan ofrånkomligen av utbrändhet. Antingen fysisk eller mental, eller både och.

Det kan tyckas märkligt men de verkligt stora idrottsmännen (och även andra framgångsrika personer) har oftast insikten att man behöver en högre motivation och en annan drivkraft i livet än bara nästa prestation. Inte sällan bottnar de i ens tidigare levnadsbakgrund.

Min upplevelse är att Christian Olsson alltid varit ödmjuk utan att förneka sin prestationsförmåga och framgång. Inga ursäkter, inget slingrande och krumelurer. Därför unnar jag honom all framgång och tycker att det vore rätt att göra ett nytt försök i världssammanhang. Vad har han att förlora?

Jag ska villigt erkänna att jag inte unnade Stefan Holm samma framgång. Jag gillade aldrig honom och hans far Johnny. Delvis därför att han varit extremt dryg när jag träffat honom, delvis för att han även varit onödigt dryg i andra sammanhang. Han hittade dessutom ofta en massa ursäkter till misslyckanden och kändes oäkta. I min mening jagade han också ofta medias solkatter. Ett stort behov av uppmärksamhet och yttre bekräftelse helt enkelt. Han var emellertid en väldigt bra höjdhoppare men Patrik Sjöberg var trots sitt tragiska leverne coolare.

Hyser även stor beundran för Wissman som vågat utmana trots framför allt amerikansk dominans. Han går sin egen väg.

Den andra goda idrottsnyheten är givetvis Zlatans övergång till Barcelona. Jag gillar visserligen italiensk fotboll (dock inte Inter) bättre men Barcelona är förmodligen världens bästa lag. Man har inte bara ett helt otroligt facit utan även en attraktiv fotbollsfilosofi med världens mest entusiastiska supportrar. Man har många av världens bästa spelare och egon och får dem samtidigt att lagprestera på ett överlägset sätt. De gör det roligt att se på fotboll även för en amatör. Alla turer och pengar i omlopp, ja, det är en annan historia. Jag kan bara glädjas åt Zlatans framgång både som spelare som människa. De gånger jag träffat honom har han varit precis så lekfull som han ofta ger intryck av i TV-intervjuer. Han gör sin grej och han gör den bra. Nuförtiden har han dessutom lyckats integrera den med professionalitet. Det är stort. Jag hoppas att hans inställning kan göra att han levererar genast i Barca-tröjan.

Zlatan har gjort en resa av sällan skådad natur i Sverige. Det är inspirerande och borde så vara för alla. Man måste inte vara bäst på allt men man måste våga gå sin egen väg - Zlatanism.

Klüft, Kallur, ja, jag hoppas på er också men det är något som ligger i vägen. Gör som Christian! Släpp och börja om! Vägen tillbaka är kortare än vad ni tror.

Zlatan i Expressen, i Aftonbladet (här och här), i SvD
Barca

UD anpassar och outsourcar

2009-07-24T00:05:00.008+02:00

UD:s omläggning av sin verksamhet som meddelades av Carl Bildt idag var inte helt oväntad men icke desto mindre ger den upphov till en del, för mig, nya frågeställningar.

Att målsättningen är att myndigheter och departement ska hålla sig inom sina budgetramar är ganska självklart. Inom bloggosfären återkommer detta argument i olika former (här, här och här).

UD har tveklöst ett rykte om sig att vara alltför vidlyftigt. (Det förbättrades inte av den tidigare serien Diplomaterna i SVT). Till viss del beror detta givetvis på att UD:s verksamhetsområde, världen, är i ständig förändring. Därför måste verksamheten ständigt anpassas och återanpassas. Katastrofer, schismer, epidemier, krig etc. kommer och går. Därför, anser jag nog, att man ibland får ha överseende med UD:s budgetdisciplin. Det är inte bara förutsättningarna som förändras. Även regeringens politiska prioriteringar är givetvis styrande och det är i denna skärningspunkt som de flesta frågor uppstår. Vad ska UD göra? Vad ska man uppnå?

När jag skummar igenom UD:s faktabroschyr slås jag exempelvis av att en av huvudverksamheterna, biståndet, är organiserat på ett intressant sätt. I likhet med regeringens miljöpolicy som stiplurerar att bidrat til att minska miljöpåverkan i andra länder även ska kunna räknas in i den nationella miljöpolitiken, räknar man också in exempelvis kostnader för asylsökande från u-länder som en del av biståndspolitiken. Med lite kreativitet kan man dessutom se till att områdena dubbelräknas under begreppet "hållbar utveckling". Det har gjort att fem procent av biståndsanslagen omdistribuerats från Sida till UD. Med största sannolikhet är det i verkligheten en minskning av biståndsanslaget som beror på att man räknar in kostnader för asylärenden till UD som legat någon annanstans. Om så är fallet är det fult.

Det finns också en del andra områden som UD traditionellt ansvarat för. Diplomati i konflikter, främjande av den generella Sverigebilden och förmedling av information och affärskontakter. Sverige är ett extremt handelsberoende land och därför har konsulat och ambassader i nyckelstäder varit viktiga. Den vanlige diplomaten har emellertid fått en allt mindre roll i affärskapandet i takt med att organisationer som delfinansieras av näringsliv och UD blivit mer specialiserade, såsom Invest in Sweden Agency och Exportrådet. Dessa har egna kontor och anställda. Därför kan jag förstå att konsulat i affärshubbar som LA och NY har tjänat ut sin roll på dessa områden. Outsourcing av dem görs med fördel till de för ändamålet specialiserade och finansierade organisationerna. Det som däremot återstår är fortfarande främjandet av den svenska kulturen, Sverige som turistdestination och som en viktig neutral diplomatisk part. (Hans Blix, Jan Eliasson, Olle Wästberg, Olof Palme, Carl Bildt, Dag Hammarskjöld, Raoul Wallenberg, Nobels fredspris etc.) I detta ljus vill jag påstå att nedläggningsbeslutet av NY och Colombo är felaktigt och att öppningen i Kabul och Minsk är riktiga. Utrikesförvaltningen gör därmed rätt i att outsourca rena näringslivsfunktioner men bör inte underskatta de mer generella diplomatiska och kulturella relationerna.

Budgetargumentet

Även andra myndigheter är utsatta för "externa chocker" men förändringarna är oftast inte lika dramatiska, varför man kan ha högre krav på dem. Ett sånt exempel är dock malandet om vår förestående svinepidemi. Vem ska betala för detta? Maria Larsson (som backas upp av Hanne Kjöller) säger strängt att detta är varje landstings uppgift. Märkligt nog skulle man med samma budgethänvisning kunnat kräva att man inte skulle öppna konsulatet i Phuket 2005 och att inga extra medel skulle tillföras vid tsunamikatastrofen. Det fungerar dock inte så. När den politiska katastrofen och efterklokheten är ett faktum finns plötsligt medel och åtgärder, trots att det kanske vore billigare att ha agerat preventivt.

På grund av ovanstående anledning är jag ganska övertygad om att regeringen kommer att skjuta till pengar i smittskyddssyfte om det visar sig att en tredjedel av den arbetsföra befolkningen inte längre är arbetsför. Borg kommer också att agera när det gäller arbetslöshet och näringspolitik men INTE förrän katastrofen (och opinionssiffrorna) är ett faktum. Det är möjligt att det är en ansvarig budgetpolitik men politiken är inte till för att skydda budgeten. Den är till för att skydda alla medborgare.

Bostäder och ockerhyror

2009-07-22T12:08:00.005+02:00

Har skrivit om detta förr och det är egentligen inte aktuellt för just mig just nu. Men jag kom just återigen att tänka på den stockholmska bostadsmarknaden, i synnerhet andrahandsmarknaden.

Det har hänt mig i 3 gånger att man tagit överhyra, även när det inte varit fråga om uthyrning av bostadsrätt. Då jag kan ha förståelse för att man vill tänka in sina räntekostnader trots att det inte är tillåtet. Inte sällan har man inte heller hyresvärdens tillåtelse men det är framför allt otyget med hanteringen av depositioner som jag uppfattar som upprörande. Så länge som förstahandsinnehavaren innehar depositionen är andrahandshyresgästen i ett rejält underläge. Det råder oftast ett stort missförstånd om att förstahandskontraktsinnehavaren förfogar över dessa pengar som oftast ligger mellan 1-3 (lagstridiga) månadshyror. Så är det INTE. Det finns ingen direkt lagstiftning som reglerar detta. Man ska dock vara noga med att göra klart att man hyr i befintligt skick och att boendet inkluderar så kallat vanligt slitage. Eftersom en deposition är en säkerhet som ska garantera att hyresvärden inte ska drabbas av en hyresgästs misskötsel tillhör pengarna fortfarande hyresgästen så länge som ingen misskötsel eller annat förfall har skett. I frånvaro av ett väldigt tydligt kontrakt angående depositionen har emellertid hyresvärden tolkningsföreträde eftersom denne helt enkelt har pengarna. Om hyresvärden hävdar att denne tänker behålla depositionen på grund av egentligen vilken anledning som helst så förskjuts bevisbördan till hyresgästen.

I praktiken är det mer eller mindre omöjligt att få tillbaka sin deposition såvida det inte finns ett väldigt detaljerat kontrakt om vad som gäller för återbetalning av depositionen. Dessutom bör det finnas en opartisk bedömare, ett vittne som vid tvistemål kan avgöra vem som har rätt till pengarna. Det bästa vore också om denne opartiske bedömare är den som håller i pengarna.

Jag tar upp detta eftersom jag antar att många hyresvärdar har satt detta i system, i synnerhet när det gäller korttidskontrakt (mindre än 6 månader). Det ger givetvis ett bra extraklirr i kassan som med största sannolikhet inte beskattas.

Den senaste gången man försökte utsätta mig för detta gav jag inte efter direkt. Dels eftersom jag hade vittnen på städningen och skicket som jag lämnade lägenheten i. Dessa företräder dessutom ordningsväsendet. Trots opposition och ett par extra vändor av städning som prickats av enligt en av hyresvärden sammanställd förteckning bestämde värden efter att nycklarna lämnats över att behålla depositionen. Skälet angavs vara att man anställt en städfirma för mina pengar. Återigen gjorde jag klart att värden inte hade rätt att förfoga över pengarna. Om någon skulle beställa städning för mina medel, skulle det varit jag. Jag bad om fakturan och kvittot, vilket man först inte alls ville framställa. Något kvitto sågs aldrig till. Jag fick en faktura och kollade upp firman. Personen stod under förvaltning (förmyndare) och innehade inte F-skattsedel trots att fakturan angav det. Att någon städning över huvud taget ägt rum tvivlar jag starkt på. Hur som helst medförde detta dels att värden inte betalat arbetsgivaravgift, vilket man ska göras då F-skatt saknas, dels att jag inte kunde göra avdrag för för hushållsnära tjänster. Jag kan dock tänka mig att hyresvärden gjorde det på sin falska faktura.

Det här är ett otyg och en typ av ocker som man ska akta sig för. Tyvärr är det hyresvärdens marknad i Stockholm. På senare tid har det dock blivit vanligare att hyresgäster går till Hyresnämnden för att få tillbaka inbetald överhyra. Det är positivt. Något borde också göras för att stävja denna typ av problem.

Folk som utnyttjar svagare människor på det här sättet präglas av en antipati och cynism. Det är min övertygelse att dessa ofta myglar även på annat sätt. Jag är inte den som skvallrar i onödan men de kommer med stor sannolikhet att granskas av diverse olika myndigheter, i synnerhet av Skatteverket och Försäkringskassan. Jag uppmanar andra utsatta att i möjligaste mån undvika dessa situationer men också att vidta åtgärder om man skulle hamna i en sådan.

Försvarets cancer

2009-07-19T17:50:00.010+02:00

Försvarsmakten stängde av kritiken.

Märkliga historier om Försvarsmaktens informationshantering är en gammal cancer. Trots bekämpning på allehanda sätt verkar det aldrig gå att bota den. Den fortsätter sprida sig.

Det finns hur många exempel som helst. Från IB-affären till Bofors, Estonia (även här), ÖB:s julklapp/marknadsföringsfilm, information i samband med olika interna säkerhetsincidenter som antingen filmats eller slutat med dödlig utgång, felaktiga upphandlingar, mobbing, machokultur, ubåtsjakter och inte minst FRA förstås (både informationen om och själva lagen i sig). Och det är bara ett axplock. Och nu "råkar" man ha missat att att meddela Värnpliktsnytts redaktion att man avbeställde deras bredbandsabonnemang. Vet inte om man kan kalla det för grundlagsbrott som Ulrika Häggroth hävdar här. Men visst blir man ganska misstänksam av följande uttalande: "Det hade nog inte hänt om ni skrivit mer positivt om försvaret." Jag håller dock med Guero om att en granskande tidning nog bör ha ett eget abonnemang. Fast ännu viktigare är ju att de hävdar att de är oberoende också. Det är de uppenbarligen INTE och av de exempel, som chefredaktören tar vidare i artikeln på DN, att döma, har det inte varit så innan heller. Till viss del är det sålunda tidningens eget fel, i synnerhet med tanke på Informationsstabens tidigare facit.

Å andra sidan så har ju Försvarsmakten redan fattat beslut om att lägga ned Värnpliktsnytt. Kanske resonerade de: "Lika bra att klippa kablarna då, innan de hinner skriva allt de har samlat på sig men inte vågat släppa ännu".

Nuförtiden har man börjat inse informationens vikt även i militära sammanhang (Wag the dog - är ett exempel). Att det ska ta så förbannat lång tid att förstå ordets, språkets och kulturens makt är obegripligt. Tidigare har man talat om propaganda i samband med krigföring. Idag är modeordet psyops - Psychological Operations - som kan användas i psykologisk krigföring. Nu har antropologer blivit levande vapen (ett mycket intressant program om detta här). Det kan sammanfattas i begreppet marknadsföring (i synnerhet relationsmarknadsföring). Det har även gjort sitt intåg i Försvarsmakten genom en ganska nyöppnad psyops-avdelning på Ledningsregementet i Enköping.

Borde inte dessa grundläggande kunskaper och nya kompetens kunna användas för att hantera Försvarsmaktens bristande informationshantering och därigenom åtminstone sluta försämra sitt rykte? Nej, svarar överstelöjtnant Erik Mårtensson här, marknadsföringen och kunskapen får uteslutande användas mot fiender och aldrig mot egen trupp eller det egna landet.

Aha, det är det som är svaret! Det är därför vi kommer att få fortsätta dras med försvarets informationsklumpighet.

Fildelning och spionverksamhet

2009-07-12T16:44:00.011+02:00

Det här är framför allt ett korrektionsinlägg som jag inte förväntar mig att någon läser förrän jag hänvisar till det senare.

Angående tidigare inlägg om att IPRED öppnar en slags jaktmarknad (med bountyhunters) på fildelare. IPRED gör givetvis att dessa redan är aktiva. Utgivningsbolagen har istället för att ansvara för distributionen av upphovsrättsinnehavarnas verk fått uppgiften att kontrollera och strypa utbudet. Det borde synas på kompetenssammansättningen i dessa företag. Den föredragna inriktningen i kompetensproflen torde snarare vara juridik än marknadsföring. Även om de strävar efter att bibehålla denna position för att över huvud taget fylla någon funktion för sina artister, bedömer jag att "bountyhunters"-företag kommer att uppstå eftersom IPREDs syfte är att på bred front stämma personer. För att bestämma vilka "brottslingar" som är värda att följa upp och stämma behövs ett stort underlag av potentiella förövare. Det är denna jakt som man finansierar när man köper inspelningar. Det är märkligt och olyckligt.

Häromdagen gick det en dokumentär om NSA och diverse andra amerikanska underrättelsetjänster. Den illustrerar ett antal olika problem och paradoxer med reglerad och oreglerad informationsinsamling, analys och distribution. Den kanske viktigaste är hemlighetens paradox. NSA är så hemligt att det i många fall misslyckas att uppfylla sina uppdragsgivares önskningar (ibland också beroende på att uppdragsgivarnas önskningar förändras, gärna också i efterhand).

Det är ganska vanligt att underrättelsetjänster hamnar i detta balansproblem. Man vill inte avslöja resultatet av sin informationsinsamling av rädsla för att avslöja sina metoder, tillkortakommanden och makt (ofta finns också regler för informationsdistribution). Men det är här det går ordentligt fel. Genom att hänvisa till ovanstående bevekelsegrunder och därmed "slippa" dela med sig av information blir underrättelsetjänsten alltmer sluten.

Eftersom man anser att informationsdelning med andra underrättelsetjänster eller med sina uppdragsgivare inte är möjlig tar man alltfler egna viktiga operativa och strategiska beslut. Istället försöker man att skapa sig en egen "riktig" bild, trots att den bilden innehåller information ifrån områden utanför jurisdiktionen. Därför byggde till exempel CIA en egen övervakningssatellitmottgare trots att NSA redan hade en och en tillhörande satellit. Därför efterfrågade NSA en förändring i lagstiftning som gav dem möjlighet att använda sin kapacitet även inrikes. Lagarna kallas för FISA och G.W. Bush godkände undantag för NSA som därmed nu kan spana fritt även inrikes. En viktig mekanism är också att underrättelsetjänster alltid kan använda sig av sina egna misslyckanden för att kräva utökade befogenheter. Möjligheten att inte presentera resultat för sina uppdragsgivare och finansiärer och restriktiv lagstiftning gör att underrättelsetjänster så småningom växer som egna organismer. Utomstående kan inte bedöma huruvida deras hot eller brist på hot är sanna. Man skaffar sig större och större anslag och makt.

Så länge som de demokratiska institutionerna inte tillåts insyn är det omöjligt att veta om underrättelsetjänsten uppfyller sin funktion. De ska alltså finansiera verksamheten in blanco. Antalet NSA-anställda uppgår idag till 35 000 st.

Allt det här blev uppenbart före 9/11. Alla underrättelseorganisationer hade viktiga pusselbitar som man vägrade dela med sig av. Det gav ju dem möjlighet att hävda den egna organisationens viktighet. Därför fattade man beslut som fick rent kontraproduktiva resultat. De enda som gynnades var terroristerna som kunde operera fritt. Man försökte ändra på detta genom att utöka underrättelsetjänsternas befogenheter och koordinering genom the Department of Homleand Security. Resultatet är oklart.

Det här illustrerar precis vikten av att granska FRA-lagens utformning i allmänhet och dess resultat i synnerhet. Det illustrerar också att mer information inte alltid är bättre. Resultatet hänger alltid på analytikern och dess uppfattning av sitt uppdrag. Informationen för att undvika en attack fanns redan i den här situationen. Nu är man istället fast i hanteringen av alldeles för mycket information, vilket gör att resurserna sannolikt inte fördelas optimalt.

FRA-lagen tillåter det som hänt i USA (genom att skapa en superunderrättelsetjänst) och skapar ofrihet och osäkerhet, vilket råkar sammanfalla exakt med terroristernas mål.

Så länge man inte presenterar sina resultat och tillkortakommanden är sannolikheten att makten missbrukas (medvetet eller omedvetet) av myndigheter och statliga organisationer i hemlighetens namn. Tullverket, Skatteverket, Säpo, SSG, Polisen, Rikskrim, UD etc är alla organisationer som skulle vilja ha tillgång till FRA-information trots att man med största sannolikhet ännu inte kan hantera redan tillgänglig information i tillräckligt hög omfattning. När man kan presentera att man uttömt resultatmöjligheterna av redan tillgänglig information. Inte förrän då, kan man diskutera att utöka möjligheterna.

Profetian slår in

2009-06-21T13:10:00.003+02:00

I ett tidigare inlägg som jag skrev i samband med Ipred-lagens ikraftträdande förutspådde jag guld och gröna skogar för anonymiseringstjänster. Som alltid när man inför lagstiftning och regleringar uppstår en svart marknad i skuggan av den. Rent ekonomiskt handlar det om utbud och efterfrågan. När man försöker strypa utbudet och efterfrågan är oförändrad uppstår ett högre pris för samma varor och tjänster, vilket genast gör det lönsamt att tillhandahålla "skydd" för att undvika lagstiftningen. Det finns massor av exempel på detta: Kriminalisering av sexköp, alkohol- och droglagstiftningen, Stockholms bostadsmarknad och spel- och dobblerilagen för att bara nämna ett axplock.

Jag citerar mig själv: "Nu har man dock hittat en "lösning" på prisproblematiken, som kan sammanfattas i "hur mycket är konsumenten beredd att betala för att ta dela och ta del av upphovsrättsskyddat material?". Det är nämligen precis det pris som man är beredd att betala för att fortsätta med det utan att riskera rättsliga åtgärder, exempelvis genom Ipredator. Den enda skillnaden är att pengarna nu istället går till de som tillhandahåller tjänsterna i stället för till upphovsrättsinnehavarna. Detta är pengar som man kunnat tjäna genom att bara vara lite lyhörd och marknadsinriktad. Till detta pris ska också läggas kostnaden för hela den lobbyapparat och rättegångskostnader."

Det som nu återstår att realiseras är den andra delen av mitt påstående, nämligen: "Det kommer snart att finnas en marknad för mer förfinade entreprenörer (bounty hunters) av samma slag som APB (antipiratbyrån), där man kommer att få provision för den bevisning man kan slussa fram till upphovsrättsinnehavarnas rättsliga ombud." Men hav förtröstan, det kommer.

Det hemska med kråksången är att de som verkligen missgynnas av konsekvenserna av lagen, dvs av anonymisering etc, är de som försökt få lagen till stånd, upphovsrättsinnehavarna, utnyttjade barn och personer som blir utsatta för bedrägeri. Så småningom kommer detta att stå i SAOL och SAOB som definition för ordet kontraproduktivitet.

Håller också med Mats Qviberg i hans krönika på Veckans Affärer: "Om vartenda företag vars affärsmodell imploderar skulle skrika efter lagstiftning på det sätt som skiv- och filmbolagen gör så skulle kanslihuset och Bryssel vara så belamrade med lobbyister att man knappt skulle få ståplats."

I USA kom för en kort tid sedan en ny dom mot en fildelare (mer här). Som med det mesta i USA överdriver man in absurdum och drämmer till med 15 miljoner kr eller 80 000 dollar per låt i skadestånd. Förövaren var en singelmamma som dock inte lät sig oroas över domen. Hon konstaterade helt enkelt att det ändå var omöjligt för henne att betala.

Jag undrar hur många hot etc som Henrik Pontén fått vid sitt nuvarande "ämbete". Jag undrar om "kampen" är värd det.

Sverige - ett näringsparadis

2009-04-28T12:20:00.001+02:00

"– Sverige är fantastiskt land att göra affärer i och inte på långt när lika byråkratiskt som vissa hävdar. Framför allt finns det en större förståelse för näringslivets betydelse hos svenska lokalpolitiker än i Norge, säger Petter Stordalen."

Då vill jag inte bo i Norge.

EU-valet - en match i damernas division 8

2009-04-17T09:42:00.006+02:00

Med anledning av det stundande EU-valet och alla undersökningar som visat på svenskarnas ointresse vill jag bara göra en kort kommentar.

Sedan vi gick med och jag läste statskunskap om det civila samhällets vikt etc. har jag alltid undrat varför man inte skapat en EU-/statsfinansierad tv-kanal. Dvs. i "public service" regi. Där skulle rymmas allt från lite djupare reportage om förhållanden i andra EU-länder, språk, kultur, nyheter och inte minst en täckning av vad som händer i EU-parlamentet, och i den mån det är möjligt en genomlysning av kommissionens förehavanden.

Det skulle initialt vara svårt att attrahera tittare till kanalen men den delen av befolkningens ointresse som snarast beror på informationens otillgänglighet skulle i alla fall kunna nås generellt och i synnerhet i valtider. Och vilket bättre sätt att nå soffliggarna än just genom deras främsta kamrat, TV:n. Personligen tycker jag det är en självklarhet att vara intresserad av de länder och kultur som man ingår union med. Jag är mer intresserad av vissa stater och deras kultur än andra men det kan jag som tittare i så fall välja på sedvanligt vis. Det borde helt självklart ligga i unionens och de egna staternas intresse i att EU-projektet legitimeras av väljarbasen. Vad är problemet?

Och strax efter jag skrivit detta hittade en annons för detta fram till mig. Positivt! men inte tillräckligt..

Largo al factotum

2009-04-17T09:12:00.005+02:00

När man går upp på morgonen så är inte denna dum att komma igång till:

Samma stycke men jag blev väldigt förvånad av hans kraft och teknik i förhållande till hans fysik:

Låt den "rätte" komma in

2009-04-06T14:00:00.004+02:00

Antipiratbyrån kan ha begått dataintrång (se även här).
Danmarks "Ipred-lag" tandlös mot fildelare

Detta är precis vad frågan Ipred-frågan borde handlat om: rättssäkerhet.

Det är minst sagt svårbegripligt hur alliansen och justitiedepartementet kan slå sig för bröstet efter att ha drivit igenom en lag som syftar till att urholka rättsvårdande myndigheters uppdrag, förtroende och effektivitet. Man lägger över en viktig del av brottsbekämpningen på privata entreprenörer. Det kommer snart att finnas en marknad för mer förfinade entreprenörer (bounty hunters) av samma slag som APB (antipiratbyrån), där man kommer att få provision för den bevisning man kan slussa fram till upphovsrättsinnehavarnas rättsliga ombud. Det är en direkt motsatt utveckling till hur de flesta (i min värld) definierar ett rättvist och demokratiskt samhälle.

Ipredlagen gynnar ingen. Inte artisterna, inte konsumenterna, inte bredbandsleverantörerna, inte kulturen, inte politikerna, inte myndigheterna, inte rättsväsendet, inte utnyttjade barn, flickor och/eller pojkar och inte producentförlagen på lite längre sikt. Istället öppnar den för att mer ljusskygga verksamheter kommer att flytta ännu längre in i skuggan. Samtidigt bara ökar motståndet, för att inte säga hatet, mot producentlobbyn och politikerna som drivit igenom detta. Det kommer att komma många fler och värre exempel på rättsövergrepp klädda i Ipredskrud på områden som lagen inte siktade på. Allt det som tidigare låg relativt öppet kommer nu att förkläs av anonymiseringstjänster krypterade VPN-tunnlar som kommer att bli ett lönsamt affärsområde nu. (Exempelvis: Ivacy, Ipredator, Relakks, Dold.se). Om jag hade ett producentbolag nu, skulle den här typen av tjänst vara det första jag skulle välja att lansera. Då tjänar man ju pengar i alla ändar. Briljant!

Varför? Jo, för att ett antal producentbolag valt att inte anpassa sig till den tekniska verkligheten. Tack för den Televerket!

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.287123
Första Ipred-fallet i rätten
"Ipred äventyrar hela branschen"
"Ipred är meningslöst"

Filmrekommendationer

2009-04-05T16:06:00.003+02:00

Idag är det söndag. I alla de sämre bemärkelserna.

Därför gör jag inte ens en ansträngning till att vädra mina åsikter i de dagsaktuella samhälleliga frågorna.

Däremot vill jag ge eventuella läsare tre filmrekommmendationer:

1. Gran Torino (Clint Eastwood) Drama
Den var något helt annat än jag förväntat mig och berörde mig djupt. Fördomar och mönster kan brytas oavsett ålder. Det var också första gången som jag sett hmong-folket representerat i en amerikansk film
2. Leon - The professional (Director's cut) Numera en klassiker.
Det är faktiskt flera sevärda scener som förbättrar helhetsupplevelsen, som redan var fantastiskt hög, av filmen
3. Yes Man med Jim Carey
Helt felaktigt har Carey fått representera den här tidens clownkomik. Hans register är klart bredare än så. Inte minst såg man detta i "Eternal sunshine of spotless mind" (kommer inte ihåg titeln). Nog för att den är komisk är det dock budskapet som slog mig som tittare: Vi lägger så oerhört mycket energi på att säga nej till saker och ting i hela vårt liv av rädsla för att ta reda på var alternativet skulle leda oss. Det är ju inte bara energieffektivt utan oftast mer spännande också. Men visst, man vill ju inte bli skadad. Varför inte? Det är ytterligare en erfarenhet som gör oss rikare. Sen får det ju finnas gränser och det tar filmen också upp.

It's all about the issues

2009-04-03T17:04:00.002+02:00

Jag bara måste lägga ut mitt favoritklipp:

http://www.youtube.com/watch?v=u5tmnBeNv18

Äntligen kan Tullverket ägna sig åt kärnverksamhet!

2009-04-02T09:38:00.006+02:00

Blev lite full i skratt när jag på väg till jobbet idag hörde att den rykande färska nyheten att det nu går att artbestämma europeisk ål även om den är tillagad. Det går att göra genom att undersöka DNA i cellernas mitokondrier.

Jag visste inte att den europeiska ålen var utrotningshotad och givetvis ska den då skyddas. Samtidigt fascineras jag av att det faktiskt ägnas resurser till ett så relativt smalt område och av min egen okunskap om det samma.

"- Man har saknat ett verktyg för tulltjänstemän att kunna verifiera om det är europeisk ål eller ål av någon annan art, tack vare den här upptäckten kommer det bli lättare, säger Anders Silfvergrip, intendent på Naturhistoriska riksmuseet som gjorde upptäckten." (Lyssna här eller läs här)

Uttalandet ger givetvis "öppet mål" för den raljante. Det finns ingen annan myndighet än Tullverket som har ett så brett kontrollområde både vad gäller export och import. Ja, man har ansvar att kontrollera allting som passerar landets gränser. Man måste prioritera. Av naturliga skäl har man inom handelsdelen prioriterat import bl.a. därför att den genererar uppbörd (pengar) men också för att man är mer rädd för det som kan skada tullområdets invånare. Inom smugglingsdelen har inriktningen traditionellt varit narkotika. Som WTO-medlem får man inte ha exporttullar längre. Däremot finns det ett antal restriktioner som gäller export. Vissa varor är helt förbjudna att exportera och för andra krävs tillstånd eller intyg.

Exempelvis är export av massförstörelsevapen eller delar därav till exempelvis Iran eller andra "terroriststämplade stater", förbjuden. Det råder även restriktioner på export/import av hotade djurarter. Och nu har man alltså äntligen fått ytterligare ett verktyg inom området exportkontroll.

Grattis Tullverket! Nu förväntar jag mig att man genast går ut med en pressrelease om en nysatsning och om hur detta kommer att förändra resursallokeringen inom andra mindre viktiga områden (läs: smuggling av massförstörelsevapen, narkotika, etc)! Det krävs ju krafttag mot den här formen av överträdelser. Se bara denna rapport! Och jag kan faktiskt inte hitta exportrestriktionen i Tulltaxan. Letar jag felaktigt?

Tulltaxan är för rolig!
"0302 66 00 - Ål (Anguilla spp.)
Med ”ål” i detta undernummer förstås endast egentlig ål (dvs. av släktet Anguilla), inbegripet den europeiska sötvattensålen (Anguilla anguilla) i dess två former (den brednosiga ålen och den spetsnosiga ålen), den amerikanska ålen (Anguilla rostrata), den japanska ålen (Anguilla japonica) och den australiska ålen (Anguilla australis).
Följaktligen omfattas inte fiskar som felaktigt betecknas som ålar, t.ex. havsål (Conger conger), muräna (Muraena helena) och sandål (av släktet Ammodytes) av detta undernummer utan klassificeras enligt undernr 0302 69 99"

Accenture - den nya intelligentian (INGET aprilskämt)

2009-04-01T16:14:00.013+02:00

Elitism - på högsta nivå

Detta är inget aprilskämt! Men guud vad man längtar efter att byta arbetsgivare efter att läst om denna fullständigt paradislika företagskultur!!

Eftersom jag inte kan få den i läsbar storlek så ladda ner bilden och förstora den! Det är det definitivt värt.

Detta är en av förklaringarna till hur en viss typ människor fostras att i övertygelsen att man är så oerhört mycket mer värd än andra mätt i både monetärt och mänskligt värde. Och visst har han rätt i att de ÄR priviligierade och att man därför nästan har en plikt att njuta av det. Men på vilket sätt? Här är det humor, men effekterna av det... Hmm, jaa..

Jag tror inte att det blev bättre av att man på största allvar gjort denna ripoff på Viva la vida (Coldplay original) den här sången och texten (som ni ser hos PrankMonkey). Jag vet inte riktigt hur man ska kategorisera dem. Den första associationen jag får är nazismens tro på übermensch. (Menar inte att alla som jobbar där är det).

I rättvisans namn ska sägas att ledarskapet som reflekteras här tyvärr är minst lika bra eller bättre än på vissa av de myndigheter som jag varit. Men det betyder verkligen inte att människorna är det.

Ni får väl beakta att det är första april idag!

2009-04-01T10:32:00.002+02:00

Försvaret har ALLTID avlyssnats av USA

2009-03-31T10:33:00.006+02:00

Försvaret riskerar att avlyssnas av USA. Så lyder rubriken hos Ekot denna morgon. Jag svarar instinktivt medan jag kravlar ur sängen. -Nej, det gör de inte, vi har alltid avlyssnats.

Men den här gången handlar det om att man köpt in ett amerikanskt system som kallas Länk 16 (SR). Av detta drar man slutsatsen att det kommer att finnas möjligheter för exempelvis amerikanska försvaret att lyssna av den svenska kommunikationen bara p.g.a. det faktum att kryptosystemet är amerikanskt. Åsa Lindestam (S) som sitter i försvarsutskottet tycker inte det verkar bra att andra kan lyssna på vad vårt försvar sysslar med. Detta är givetvis en felaktig slutsats (även enligt generallöjtnant Anders Lindström). Bara för att själva systemet är av ett visst ursprung innebär det inte amerikaner automatiskt får in det på sin lokala radiokanal inte heller de andra Natoländerna. Det är ungefär som att säga att det bara finns en nyckel som går till alla lås tillverkade av ASSA Abloy.

Bakgrunden är förmodligen ytterligare en i raden av försvarets stora antal JAS-blundrar, nämligen att man hoppat över det här med kryptering i den senaste JAS-modellen. I politikens inskränkta värld väljer man givetvis att slå på stora trumman och jag vågar förutspå rubriker om att vi inte längre är alliansfria. Om det nu undgick någon var det inte något som utrikesminister Bildt heller framhöll i utrikesdeklarationen. Detta borde vara en lika liten nyhet som att USA:s olika säkerhetsorganisationer kan avlyssna och spionera på alla utländska makter. Sverige lär inte ligga bland deras hundra-i-topp-länder.

Om det är något som ska uppmärksammas i samband med den här icke-nyheten så är det regeringens omprioritering. Här tidigarelägger man en miljardsatsning på inköp av ett utlänskt kryptosystem men avfärdar alla krav på ekonomiska stimulansåtgärder, i synnerhet såna som kan resultera i amerikansk stimulans, med resursbrist. I det konjunkturläge som man befinner sig i nu väljer man att satsa på försvaret och inte näringslivet och den så kallade arbetslinjen, som utlovades om man fick regeringsmandatet. Sällan har väl ett så kortvarigt och litet krig som det i Georgien använts till så stora förevändningar för en så kostsam politisk omsvängning.

Är det inte rimligheten i detta man bör fokusera på? Jag börjar i varje fall luta åt att rösta alliansfritt i dubbelbemärkelse.

Se även: Corren och här, DN (vallöften), SvD (omsvängning).

Hur man cementerar diskriminering

2009-03-30T21:04:00.006+02:00

Tycker själv att jag alltför ofta fastnar vid genusfrågor på den här bloggen. Ändå framhärdar jag med att uttrycka mitt ointresse för frågetypen. Schizofreni eller bara brist på självinsikt? Jag vill i alla fall bara återigen peka på de märkliga effekter som vissa särintressen lyckas få uttryck för i lagen och/eller i tolkningen av den.

Målet kan sammanfattas såhär:
"Fallet gäller 44 kvinnor som inte antogs till veterinärutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) mellan 2006 och 2007. Trots att kvinnorna hade exakt samma meriter som männen antogs bara män från urvalsgruppen folkhögskolebetyg. Platserna gick till männen genom så kallad viktad lottning eftersom männen sågs som "underrepresenterat kön"." (SvD)

(Läs gärna också argumentationen i denna för mig nya publikation: "Dubbelmoral kring kvotering av utbildningsplatser" (GenusMagazinet))

"Uppsala tingsrätt skriver i domen att behandlingen ”står i strid med diskrimineringsförbudet om likabehandling av studenter i högskolan”.En viss positiv särbehandling är visserligen tillåten enligt likabehandlingslagen och EG-fördragets likabehandlingsdirektiv, men rätten anser inte att de kraven varit uppfyllda i fallet med SLU:s viktade antagning.Tingsrätten skriver vidare: "Genom den viktade lottningen har SLU infört vad som närmast kan liknas vid en strukturell diskriminering av kvinnor"."

Undantag från förbud mot direkt diskriminering"Förbudet gäller inte, om behandlingen är berättigad av hänsyn till ett särskilt intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset av att förhindra diskriminering i högskolan. Lag (2003:311). "

Undantag från förbud mot indirekt diskriminering"Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Lag (2003:311). "

"Positiv särbehandling får tillämpas om det inte automatiskt och ovillkorligt ges företräde för personer av det underrepresenterade könet med meriter som är likvärdiga med konkurrenter av det motsatta könet samt att det görs en objektiv bedömning av ansökningarna där samtliga sökandes personliga förhållande beaktas."

Kommentar till fallet. Uppenbarligen är det så att SLU:s kvotering anses ge alltför automatiskt företräde för det underrepresenterade könet. Det ovillkorliga kriteriet bör ju inte vara uppfyllt såvida lottningen var viktad till hundra procent till det underrepresenterade könets fördel.

Nu ska man visserligen inte tillmäta en tingsrättsdom en orättmätig vikt (läs här!). Diskussionen om diskriminering och förtryck av kvinnor har pågått i stor omfattning sedan 1970-talet och jag förnekar verkligen inte problemets existens. Jag tycker dock, precis som jag tidigare beskrivit, att ett stort misstag uppstått vid problemformuleringen. Problemet kan väl inte vara att det är just kvinnor som diskrimineras? Är inte problemet att diskriminering förekommer över huvud taget och är orättvisst? Nej, så har uppenbarligen inte våra politiker uppfattat det. Nu har det visserligen tillkommit en välkommen förändring då man samlat de olika särintressena under en fana, diskrimineringsombudsmannen. Det förändrar dock inte lagarna.

Hur ska man angripa diskrimineringsproblem då? Ja, det finns i stort sett två huvudinriktningar: direkt/indirekt kvotering eller Darwins metod. Den senare innebär att idioterna förgör sig själva. Förutsatt att "darwinismen" har någon validitet över huvud taget så är vi ändå för otåliga för att vänta på evolutionskrafternas effektivitet. Kvarstår alltså kvotering. Problemet är att kvotering per definition är institutionaliserad diskriminering. Och att bekämpa ett missförhållande med att skapa ytterligare ett, fast åt andra hållet, visar sig oftast ganska svårt. Våld med våld. Död med död etc etc. Ändå är det precis det som händer (och det är inte första gången i historien). Man tillåter särintressen en oproportionerlig påverkan på lagarnas utformning. Då kan det gå såhär.

Några stora exempel: 9/11 gjorde att man kunde sätta de flesta fri- och rättigheter ur spel, de tidigare så hyllade avreglerade finansiella marknaderna ska nu hårdregleras igen, klimatfrågan får förtryckande effekter på 3:e världen etc etc..

Lite mindre exempel: Porrfria hotell (ej lagstiftat, ännu), FRA-lagen, Ipredlagen, försök till otillbörlig påverkan på fria medier, krav på egengranskning och påföljdsmonopol inom olika skrån (läkare, poliser osv), styrelsekvotering etc etc..

Ett område där kvotering saknar laglig grund men tydligt tillämpas är vårdnadstvister där män enligt statistiken skulle vara oförmögna att umgås med, och än mindre ta hand om sina, barn utan en kvinna vid sin sida. Ändå är det att det saknas goda manliga förebilder som senare förklarar "ungdomsproblemen".

Ett annat område där jag tycker att man sänder helt felaktiga signaler är i följande lagstiftning:

"4 a § Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6kap. mot en närstående eller tidigare närstående person, döms,om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknandeförhållanden, skall i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Lag (1999:845)."

Varför göra denna distinktion? Är det värre att bli kränkt för att man är kvinna än exempelvis jude, arab eller bög? Jag föreställer mig att detta är en kvarleva av någon gammal proposition som kompromissats ihop av politiker med olika agendor, varav några var feminister och inte judar, araber eller sverigedemokrater. Inte för att jag förstår hur skrivningen på något sätt ska bidra till att göra samhället mer jämställt. Det är ju bara rubriceringen som skiljer styckena åt.

Jag påstår att lagstiftningen ska vara neutral och rensas ifrån den här typen av särlagstiftningar. De som är speciellt missgynnade kan istället hävda sitt särintresse via ombudsmannaskap (förutsatt att de sköter sig och räcker till). Gör en full genomlysning för att ta bort den här typen av signaler. De leder bara till att cementera ännu mer orättvisor och tar energin ifrån det verkliga problemet. Håller du med?

Läs mer här: SVT, SvD, DN, SR, Metro, Aftonbladet

Protektionism resulterar ALLTID i smuggling

2009-03-26T11:04:00.008+01:00

Jag har tidigare skrivit en del om piratkopiering och fildelning bland annat här och här. De ståndpunkterna gäller. Inför Ipred-lagens ikraftträdande och i ljuset av rättegången mot grundarna till TPB har samma personer nu gjort det som kunde förväntas av dem. Det är givetvis PR-mässigt intelligent. Man lanserar Ipredator (namnet är faktiskt genialt). Tjänsten är inte unik i det att den byter ut IP-adressen och därmed gör användaren anonym i ett första led. Det finns flera sådana tjänster (t.ex. Relakks och Dold.se). Det som gör den intressant är att man inte lagrar någon information om den information som passerar VPN-anslutningen. (Och nej, FRA kommer inte att spana där). Ordningsmakterna och upphovsrättsinnehavare har alltså ingen dokumentation att kräva ut. Att såna tjänster skulle lanseras kunde vilken barnunge som helst räkna ut. Det är ingen önskvärd utveckling. Det finns lite olika synsätt på det hela.

1. Piraterna orsakar lagstiftning som alla förlorar på.
"– Diskussionen om Ipred är passé. Den är ett faktum. Men om Ipred inte löser problemet, vilket de flesta inte verkar tror, kommer det behövas ytterligare åtgärder. Det gör att det här inte lär bli sista gången samhället intervenerar, säger Per Strömbäck och fortsätter: – Det gäller inte bara upphovsrätten, utan också anonymitetsfrågan, nätmobbning och barnporr. Men det är bättre att det sker utifrån internets egna förutsättningar, att aktörerna på internet kommer överens, än att att samhället måste stifta nya lagar." (SvD)

2. Lagstiftningen orsakas av upphovsrättsinnehavarnas representanter.
"– Det är som att skylla på offret. "Hade hon bara uppfört sig så hade jag inte behövt slå henne" – det är ett argument som från en hustrumisshandlare, säger han (Christian Engström, vice ordförande i Piratpartiet). " (SvD)

3. Marknaden borde stifta sina egna lagar. Det skulle de flesta vinna på.
"– Jag kan också tänka mig en form av liknande system som man har haft med kassettbandsavgifter eller en fond som pengar går till från sahmhällets sida, säger hon (Maria Wetterstrand)." MP
Även STIM (representanter för upphovsrättsinnehavare är inne på denna linje.
- http://sydsvenskan.se/digitalt/article299566/Stim-vill-se-avgift-pa-fildelning.html?listAllComments=true
- http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?a=400060

Det som man kan sluta sig till är egentligen att de allra flesta parter skulle vilja undvika lagstiftning. Märkligt är det då att det just är den åtgärden som vidtas. Man väljer den metod som kommer att få minst effekt (se även här) på problemet och som de flesta parter INTE vill ha. En lagstiftning av denna sorten är också en tydlig indikation på begränsande av informationsflöde och yttrandefrihet (se här). Åtgärden är ur alla hänseenden absurd.

En teori om varför man inte nått konsensus om hur intäkterna ska mätas och fördelas är förmodligen att man helt enkelt inte kunnat uppskatta omfattningen och komma överens om hur och av vem den ska mätas. Man lyckas helt enkelt inte enas om ett solidariskt pris som alla Internetanvändare skulle betala. Det är nämligen den enda rimliga metoden att alla betalar samma avgift via sina operatörer. Precis som med kassettbandsavgifterna (se ovan). De enda som skulle förlora på det är de som inte ägnar sig åt fildelning men det var ju samma sak med kassetterna så det kan inte vara ett hållbart argument.

Nu har man dock hittat en "lösning" på prisproblematiken, som kan sammanfattas i "hur mycket är konsumenten beredd att betala för att ta dela och ta del av upphovsrättsskyddat material?". Det är nämligen precis det pris som man är beredd att betala för att fortsätta med det utan att riskera rättsliga åtgärder, exempelvis genom Ipredator. Den enda skillnaden är att pengarna nu istället går till de som tillhandahåller tjänsterna i stället för till upphovsrättsinnehavarna. Detta är pengar som man kunnat tjäna genom att bara vara lite lyhörd och marknadsinriktad. Till detta pris ska också läggas kostnaden för hela den lobbyapparat och rättegångskostnader.

Men nu till pudelns kärna: lagstiftningens natur innebär med nödvändighet att man skapar dogmatiska och rättsliga skillnader. Rätt och fel. Brottslingar och laglydiga etc. I ekonomiska sammanhang innebär det ALLTID att man skapar en svart marknad. Fråga bara Tullverket eller en restaurangföretagare! Så oavsett vilken marknad det handlar om så uppstår vinstmöjligheter (i det här fallet extremt små för den enskilda konsumenten). Den virtuella protektionismen som utkristalliserar sig här ger därför tveklöst upphov till smuggling.

För att en lag ska vara bra och fungera i praktiken krävs minst två saker:
a) Den ska vara förankrad hos majoriteten av de som omfattas av den.
b) Det ska finnas goda utsikter att implementera sankionsmöjligheterna.

Man måste inte ens vara en pudel för att förstå att inget av ovanstående är uppfyllt. Det enda som återstår, som visserligen inte ska underskattas men kan ifrågasättas, är lagens symbolvärde. Ett samhälles trovärdighet urvattnas dock av alltför många symboliska lagar.

Slutligen vill jag vara kommentera Henrik Ponténs idiotiska uttalande:
"Men Henrik Pontén som är jurist på Antipiratbyrån är inte oroad över Ipredator-tjänsten.
– Jag vet inte hur många sådana jag har hört talas om och alla har de försvunnit. Ofta är det så bökigt att använda att folk tappar tålamodet, vilket är bra för oss, säger han till SvD. "

För det första, de har inte alls alla försunnit, för det andra, vart och vartannat företag och/eller institution använder sig idag av VPN-anslutningar. Vore det så bökigt har jag svårt att tro att det skulle vara så populärt. Vilken värld lever du i? Det är inte i den virtuella i alla fall.

Om IFPI etc beväpnar sig med såna jurister och åklagare som man gjort hittills tror jag inte fildelarna har så mycket att frukta.

Do svidanija! Wanja - Pudeln invaderar Sverige

2009-03-24T16:04:00.007+01:00

Innan årets slut kommer pudlarna tveklöst att vara Sveriges mesta hundras. Så många pudlar på kort tid kan man inte ens åstadkomma med artificiell befruktning och avancerad genmanipulering.

Aningen trist att delta i drevet men jag kan faktiskt inte låta bli. Jag brukar inte ge så mycket för Jante och hans bröder men i det här fallet måste jag medge ett visst släktskap. Faktum är att jag inte tycker det är särskilt upprörande med de bonusar/ersättningsavtal som vissa personer lyckats förhandla sig till. Alltså, det är inte så att jag beundrar deras moral eller "genierna" som snickrat ihop avtalen (som givetvis också får bonus på hur bra avtal de åstadkommer). Det som är upprörande är hur styrelserna alltid försöker att undvika ansvar i frågan. Det var aldrig de som fattade beslut om ersättningen. Detta är inget undantag. Allvarligt talat, så krävande är det inte att sätta sig in i en årsredovisning. I synnerhet inte om det är ens jobb och man sitter i flera olika styrelser. Det slutar ofta med att mottagaren betalar tillbaka den avtalade ersättningen. Det är inte bra. Ingånget avtal ska gälla. Det är styrelsen och inte mottagaren som ska ta konsekvenserna. Inte förrän då kanske styrelsen faktiskt beter sig som en.

Man talar om att det behövs fler kompetenta kvinnor i styrelserna. Jag håller med. Wanja, var tydligen inte en av dem!

"Hon är inte bara lurad utan grundlurad. Vem som lurat henne vet hon inte. Inte heller hur det gick till.

Wanja Lundby Wedin känner sig olycklig och anser inte att hon varit med och fattat besluten om jättepensionen. Trots att alla fakta finns i årsredovisningarna som hon själv skrivit under. "

"Det blir svårt att över huvud taget ta Wanja Lundby-Wedin på allvar efter AMF-härvan, där både bonusskandaler, pensionsavtal och flytt av miljonbelopp ingår. Hennes höga svansföring när det gäller ersättningsfrågor och hennes ilskna utfall mot giriga direktörer faller platt till marken efter det som har hänt. Man kan inte ena dagen skälla på rika Volvodirektörer och nästa dag bevilja bonus till förmögna AMF-chefer. Det går inte ihop. Direktörerna hånskrattar, media ifrågasätter och LO-medlemmarna blir förbannande. "

Drevet kommer att gå och Wanja kommer inte att klara trycket länge. Hon är en belastning för LO och Socialdemokraterna inför stundande val- och avtalsrörelse. Lycka till!

http://www.dn.se/ekonomi/lo-forbunden-stottar-ordforande-1.829092
http://www.dn.se/ekonomi/lo-styrelsen-ska-damma-av-sina-etiska-regler-1.829217
http://www.dn.se/ekonomi/amfs-styrelse-kande-till-villkor-1.828803
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2640139.svd
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2636225.svd
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2623573.svd
http://www.svd.se/naringsliv/kronikorer/artikel_2624589.svd
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2721272
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1490957&lid=puff_1492816&lpos=extra_0
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1489736

Rysslands nya exportvara vid oljeprisfall och finanskris - förtryck

2009-03-19T10:23:00.012+01:00

Rysslands ekonomi är en av de värst drabbade av finanskrisen och en dramatisk minskning av oljepriset (här). Det verkar nu som man hittat en alternativ exportvara. Tidigare har inskränkningarna av press-, åsikts- och yttrandefriheter varit en isolerad inrikes tjänst. Nu när man efter snart 20 år äntligen jobbat upp en ansenlig mängd diplomatiskt kapital verkar man satsa på att exportera munkavlar för glatta livet.

I lördags sände SVT ett pausnummer som drev med de svenska fördomarna om Ryssland. På måndagen vädrar pressattachén på ryska ambassaden sitt kraftiga missnöje i ett officiellt uttalande: ”Gjort av galningar som borde placeras på dårhus och inte på scen”, löd ryska ambassadens beskrivning", sade Kargapolov till Sveriges Radio.

Eller på engelska: “We do not react to eccentricity by some lunatics whose Russophobia should place them in an asylum rather than on Globen’s stage.” Uttalandet kan för övrigt tyckas språkligt märkligt eftersom man i samma mening som man reagerar på framträdandet hävdar att man inte reagerar på det.

Det är intressant hur något så banalt som schlagerfestivalen kan få agera (frivilligt eller ej) bärare av så tunga politiska budskap. I det här fallet uppfattar jag att man framför allt driver med svenskarnas syn på Ryssland och inte själva Ryssland eller deras befolkning. Bilden av Ryssland som många svenskar har kan visserligen vara mer eller mindre smickrande eller sann men det är väl bland annat därför man ifrågasätter den. Själv skrattar jag åtminstone åt min egen dumhet snarare än åt Ryssland. Bilden är ju absurd och extremt extrapolerad. Att ta sig själv på så stort allvar i ett nöjessammanhang bidrar inte till något annat än att förstärka bilden som förmedlas i inslaget. (Jag tänker på maffiascenens hårdföra förhandlingsteknik).

Sveriges television ber inte om ursäkt för det satiriska pausnumret i den svenska schlagerfinalen. Det ska man heller inte göra. I synnerhet inte eftersom det är Ryssland som försöker censurera svensk media. Man gör det redan i alltför stor omfattning i sitt eget land.

Georgiens tävlingsbidrag i schlager-EM, "We don't wanna put in" stoppades (här) på grund av låtens politiska text. (European Broadcasting Union). Georgien valde då att inte ändra texten och underlät att skicka ett alternativt bidrag som en diplomatisk markering. Efter kriget i Sydossetien i somras är det inte så konstigt att Putin och Ryssland reagerade på det georgiska bidraget. Anspelningen på den ryske premiärministern är tydlig. Lika tydlig som tendensen att låta den sämre delen av inrikespolitiken numera genomsyra utrikespolitiken. Det går inte att bortse att det "nya" Ryssland dras med en hel del drag ifrån det gamla.

Ryssland har fått skarp kritik ifrån USA och EU för klimatkrisen i media samt de krig som man ägnat sig åt. Varje gång har Putin sagt att "om ni sköter era länder så sköter vi vårt / våra". På det viset har han fått skamligt mycket våldsamt svängrum. Det är svårt att bortse ifrån att det ryska ledarskapet på senare tid alltmer ägnar sig åt att försöka sköta även andras samhällen. Det är inte en önskvärd utveckling.

Man får visserligen ha förståelse för att det är känsligt att ifrågasätta den ryska identiteten på grund av deras historia det senaste århundradet. Den kräver en helt annan typ av styrelseskick på vägen mot demokrati och det går inte över en natt. Att reaktionärt falla tillbaka i gamla spår i utrikespolitiken vore dock ett misstag. Man vann inte på det då och man kommer inte att vinna på det nu. Tvärtom är det ett exempel på diplomatisk kapitalförstöring. Det låter på Kargapolov som att inslaget var att jämställa med Muhammed-teckningarna. Men i det här fallet ska det inte finnas någon underliggande konflikt som liknar den som finns mellan vissa västländer och några muslimska stater, eller har jag missat något?

Man bör välja sina strider bättre och fundera på hur man istället försöker att påverka bilden av Ryssland på ett proaktivt och positivt sätt. Man hade chansen att göra det med Schlager-EM i Moskva och sälja Ryssland till svenskarna. Nu kommer det att bli väsentligt svårare.

Det diskuteras vidare här.

Andra skriverier om det hela:
http://www.dn.se/kultur-noje/musik/tingeling-fick-ryssar-att-se-rott-1.823573
http://www.dn.se/kultur-noje/musik/tingeling-forsoningsblommor-fran-svt-1.823920

http://www.escfans.com/news/read/13534
http://www.thelocal.se/18250/20090316/

Könlös - bättre än bimbo eller macho?

2009-03-08T10:47:00.005+01:00

Här igen.

Ett annat ämne den här gången. På SvD:s IDAG-sida handlar det inte helt oväntat om feminism. Grattis alla kvinnor, på denna eran dag! Jag antar att logiken bakom att ett kön får en egen dag är att alla andra dagar är det andra könets?

Artikeln handlar om ett par som valt att inte låta omvärlden få veta vilket kön som deras unge har.

"– Det är taskigt att släppa ut sitt barn i världen med en lapp i pannan där det står rosa eller blå, säger Nora. "

Grunden till deras ställningstagande är en feministisk hållning. Samtidigt är "De som blivit upprörda är främst jämnåriga feminister. ", vilket understryker min hållning till feminism. Läser man statsvetenskap på universitetet har numera feminismen samma dignitet som exempelvis postmodernism och kommunism. Det är problematiskt att behandla feminism som en politisk inriktning eller åskådning eftersom den bara bygger på en fråga, nämligen kön. Könet förklarar allt i världen och i synnerhet alla missförhållanden ur ett feministiskt perspektiv. Det är dessutom främst en social kontruktion med syfte att bygga och bevara maktstrukturer i samhället. Vilka missförhållanden det egentligen handlar om och hur man ska råda bot på dem råder det vitt skilda meningar om, även och kanske framför allt inom feminismen, vilket illustreras av ovan citat. Det har blivit en anti- och en offerpolitik. Som ett missnöjesparti. Och precis som ett sånt får man väldigt svårt med trovärdigheten då man inte gemensamt kan komma fram till ett lösningsförslag eller linje.

Dessutom är det oftast inte helt självklart vad grundproblemet är. Ungefär såhär: jag identifierar ett problem (städar mycket av min lediga tid, eller tittar mycket på fotboll), sätter på mina feministiska glasögon och kommer då fram till att det här är ju det sabla könets fel. Eftersom alla de facto har ett kön är det väldigt enkelt att stämpla och lägga ärendet bland de kastade behåarna. Den klassiska frågeställningen blir som så ofta den om hönan och ägget. Vad var det egentligen som kom först? Könet eller problemet? ..och där fastnar feminismen. Det här, tycker jag, illustreras väl i uttalandet om vem som blir mest upprörd över just det här parets lösning. Det blir helt enkelt svårt att ta "strömningen" på allvar och även det klassas givetvis som ett könsproblem. Jag tror således att feminismen i mångt och mycket undergrävt sig själv genom att själva sätta etiketten, dela in världen i ont och gott, i manligt och kvinnligt.

Själv tycker jag parets förhållningssätt till sitt barns omgivning är lite udda (konstigt vore väl annars). Det tycker att det är handikappande att skickas ut i världen i antingen ett rosa eller blått fack. Men är det verkligen så mycket bättre med ett lila? Det är fortfarande ett fack. Gör det någon skillnad vilket?

"Jonas och Nora var unga, 21 år, när de blev föräldrar. Båda har valt att jobba halvtid – Jonas med musik och Nora med bild – för att kunna tillbringa så mycket tid som möjligt tillsammans med Pop som inte går på någon förskola. Att de valt bort dagis har ingenting med könsfrågan att göra – även om de inte tycker att förskolan är tillräckligt genusmedveten – utan mer med att de själva har dåliga erfarenheter av dagis och tycker att barngrupperna i dag är för stora. "

Jag tror dessutom att ovanstående del i reportaget gör det väldigt mycket enklare att avfärda det hela som ytterligare ett exempel på flummig feminism. (Problemet som man försöker lösa förstärks således). Då syftar jag framför allt på att de framställs som arbetsskygga medvetna konstnärssjälar som inte tvekar att ställa sig vid sidan av samhället.

Förskola eller inte? Jag har ingen direkt åsikt då jag själv slapp det. Däremot tror jag att det är viktigt att barn lär sig umgås med andra barn, inte minst för att de själva oftast tycker att det är kul. Det måste dock inte lösas inom statlig försorg. Däremot tycker jag att det är en lite märkligt att man inte vill att barnet ska umgås med andra på dagis därför att föräldrarna själva haft dåliga erfarenheter när de var barn. Mycket starkare överföring av fördomar är ju svårt att finna.

Go Johan Wissman, go!

Lägg er inte i vårt hysch-pysch!

2009-03-04T21:57:00.007+01:00

FRA-lagen - Jag är ledsen Tullverket men jag vet att ni arbetar med ISP, FRA, Säpo och ett departement. Men hur verkningsfull har den bevakningen varit? Upp med korten, hur många ingripanden som lett vidare har Tullverket gjort på grundval av akut FRA-information? Om övervakning ska ske på bekostnaden av integritet så måste man kunna visa att det är värt det.

Och när vi ändå är där, hur många liv och skador skulle Tullverket kunna spara om man ökade och effektiviserade sin spaning på det som redan ligger alldeles öppet på Internet i stället med nu gällande lagstiftning? Uppdrag Granskning kunde hantera öppna källor. En del andra myndigheter kan det, kan Tullverket?

Vid Estoniaförlisningen hade Tullverket fått veta av bland annat just militära befattningshavare att vissa fordon lagstridigt inte skulle stoppas eftersom de innehöll hemliga grejor. Tullverket lydde. Hanterar man underrättelseinformation för att bryta emot lagen så tycker åtminstone inte jag att man ska betros med den över huvud taget. Det var ju visserligen ett tag sedan men som sagt, det är resultaten som talar.

Undrar varför Tullverkets rättschef sade upp sig utan att ha annat jobb att gå till?

Freda läkarna - låt dem ta och ge sina liv i fred

2009-03-04T20:30:00.013+01:00

Ett spädbarn har mist livet på ett barnsjukhus och omständigheterna är oklara

Se också: http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2675688

Först och främst: Barmhärtighetsmord - vad betyder det? Termen barnamord förstår jag. Dödshjälp förstår jag också. Den här förstår jag inte.

Jag tar, i motsats till de flesta som uttalat sig dagens media, inte ställning till skuldfrågan. Det är nog tillräckligt komplicerat ändå. Det som är upprörande är följande två uttalanden.

Enligt advokaten Björn Hurtig berättar polisen för den misstänkta samt inför de som råkar närvara att hon gjort något väldigt hemskt varpå läkaren undrade vad misstanken var. Polisen svarade då att det visste hon bäst själv.

– "Att gripa en människa, särskilt en människa som henne, på arbetsplatsen inför arbetskamrater. Sätta henne i en arrestcell, låta henne sitta där i två dygn och inte berätta vad hon har gjort så att hon kan försvara sig. Det är fel och strider mot de regler som finns i Sverige, säger Björn Hurtig. Det här är en kvinna som har vigt sitt liv till att rädda andra människors liv. Min magkänsla säger mig att det här inte kommer att leda någon vart." (Så var det med den magkänslan).

– "Det här lär vara en utredning som pågått under en längre tid och då ter det sig mycket anmärkningsvärt att man måste komma och göra ett akut gripande mitt på dagen, på arbetsplatsen. Det här skulle ha kunnat skett på ett mycket snyggare sätt, säger Eva Nilsson Bågenholm." Ordförande i Sveriges Läkarförbund

Ibland förstår jag inte rättsväsendet men lika ofta kan man förvånas över vissa så kallat utbildade personers förståelse för hur rättsväsendet bör fungera. Ovan uttrycks med oönskvärd tydlighet vissa människor ska särbehandlas inför lagen beroende på vilket yrke och anseende de har. Det är inte deras personliga åsikter utan något de säger i sin yrkesutövning.

För det första Nilsson Bågenholm är uppenbart upprörd över att polisen griper henne på sin arbetsplats mitt på dagen, trots att det också råkar vara den förmodade brottsplatsen. Förväntar hon sig på allvar att polisen ska vänta med att gripa en misstänkt barnamördare när denna jobbar på ett barnsjukhus? Vore det en man och pedofili, skulle de flesta inte vara nöjda förran han blev korsfäst upp och ner utanför sjukhuset för allmän beskådan och bespottning. (Och nej, det var inget försvar av varken män eller pedofili).

Polisens jobb är inte att bevara misstänkta människors anseende. De får ingen stilpoäng och oftast förtjänar de inte den heller men i det här fallet (utifrån givna fakta) kan jag inte se något som helst fel med att gå till arbetsplatsen mitt på ljusan dag. Tvärtom. Däremot är det fel att inte ange vad läkaren är misstänkt för, vilket man också pekar på, trots att polisens felaktiga agerande förmodligen är just för att "skona" läkarens anseende. Hur de än skulle gjort, skulle de gjort fel. Kul jobb. - Hon är definitivt ingen Doktor Död, säger advokaten. Hur så? Brukar de misstänkta säga det i så fall?

Samma Nilsson Bågenholm gör drygt ett år tidigare det här uttalandet:

- "Jag är både upprörd och ledsen över att man inte kände till det här innan personen antogs till läkarutbildningen. Man borde åtminstone gjort en bedömning om det var lämpligt i det här fallet. Generellt anser vi att det inte är förenligt med att vara läkare om man begått ett mord, säger hon till TT."
- "Men det handlar inte om fortkörningsböter, det handlar om brott som skulle kunna vara farliga för patienterna och det handlar om förtroendet för läkarna. Att patienterna har ett högt förtroende för oss är viktigare än integriteten i det här fallet." DN 2007-11-07

Den här mannen har dömts för mord men han har avtjänat sitt straff. I en rättsstat ska bestraffningen stå att läsa i domen. Står det inget om ytterligare restriktioner så ska inga såna heller gälla. Han är inte ens läkare. Hon är upprörd och ledsen för att han kommit in på utbildningen.

Vems etik och moral är det vi bör oroa oss för?

Tidens tand gnager sig in i det allmänna medvetandet

2009-02-17T19:56:00.003+01:00

Återigen handlar det om rättigheter, ansvar och rättvisa. Går inte att läsa igenom allt som skrivs om den rättegång som just nu äger rum mot Pirate Bays grundare och förvaltare så någon har säkert haft samma tankar som jag. Lite ironiskt kan man följa den live med perfekt ljud på nätet via webradio på www.sr.se. Rättegången handlar inte om detta men: vad är original och än mer intressant vems är det?

Björn Ulvaeus säger: "Ska det vara så förbannat besvärligt att betala för sig?" Nja, Björn, men jag vill inte betala för mig. Jag vill betala för en njutbar, sinnesstimulerande och mer eller mindre varaktig upplevelse. Den liberala marknadsekonomi som tidigare gjort så många rika blir svår att försvara när man inte längre har obegränsad tillgång till ekonomiska, rättsliga och moraliska tvångsmedel. Men stå upp för fan, och sluta lipa! Ville man ha marknadsekonomi så får man acceptera att detta är en konsekvens av det. Jag tänker inte ens dra upp all teori som stödjer det. Jag är visserligen inte säker på att jag stödjer det nyliberala ekonomiska tänkandet som präglar vår och kommande generation fullt ut.

För de som inte är så pålästa så läs här: http://www.regeringen.se/content/1/c4/26/85/146cffc2.pdf.

Ett tankeexperiment, vad är det, förutom "Skyddet för upphovsrätten till ett verk uppkommer automatiskt i samma ögonblick som verket skapas. Upphovsrätt är rättsreglerna om författares, kompositörers, konstnärers och andra skapande upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk får användas." som gör att bara författares, kompositörers, konstnärers rättigheter att kontrollera att ingen får apa efter dem? Och vad är andra skapande upphovsmän? Ta en fotbollsspelare för att göra det folkligt. Zlatan, hur många originella saker har inte han gjort? Men får han något för att någon annan klackar in ett mål bortvänd mot hemmamålet om någon gör samma sak. Är inte han en konstnär? Självklart är han det, med den skillnaden att hans ersättning baseras på hans prestation i synnerhet i nuet men också beroende på hur han dittills och framledes presterat/presterar på plan och utanför etc etc. Resten, dvs. det man ser på You Tube och på DVD-boxar, galor osv. är en bonus men ersätter ingalunda det som hände i realtid. Ändå ska Ulvaeus och company kräva att de fortfarande 30-35 år senare ska få betalt lika mycket som vanligt för något de presterade för länge länge sedan och som dessutom många sedan dess gjort mycket bättre, utan vilseledande marknadsföring. Det ÄR inte möjligt. Det är känslorna och upplevelserna som de flesta av oss betalar för och helst då de som vi inte känt förut. VAD är det som gör att Zlatan, Foppa och de andra kan tjäna så förbannat utan upphovsrättsskydd medan de stackars "konstnärerna" inte kan uppnå samma sak. Betyder inte det, i en marknadsekonomi, just att deras "verk" inte är så värdefulla som de hoppades? Verken är inte enskilda saker som de producerar i sitt liv. Det är andras upplevelser som de producerar. Därför tjänar en del "stora" konstnärer mest efter sin egen död.

En upplevelse är unik. Varje gång du lyssnar på en sång, ser på en tavla eller läser en bok är annorlunda. Det är för kvaliteten av den första upplevelsen som du får betalt. Och det är framför allt för den unika upplevelsen som du kan få betalt! Du kan framföra Give peace a chance på en skola i Rinkeby på nationaldagen och bevisligen få många lyssnare men skulle du göra det för första gången, nu, på gränsen till Gaza, ja då skulle ingen glömma dig någonsin (en upplevelse består av mer än själva "verket"). Jag är ledsen men upphovsrättsskyddet har tjänat ut sin rätt. Det var tidigare motiverat att betala för upplevelsen i sämre kvalitet (läs: skivor, kassetter) eftersom det var det enda sättet att få tag på den på beställning. De som kunde kapitalisera på detta har gjort det. Nu behövs de inte längre, inte i denna form i alla fall. Live, finns det dock ingen som kan konkurrera när det gäller de allra flesta upplevelser. I nationalekonomiska termer betyder det att utbudet av inspelad musik på senare tid ökat drastiskt. Efterfrågan är den samma. Därför sjunker priserna. Inspelad musik är som tuggummi, det tappar smaken. Efterfrågan på ett liveuppträdande bör dock få ett rättmätigt pris om det är värt det. Marknadsföring är viktigare än någonsin men kräver helt andra tankebanor än tidigare.

Fantastiskt lovande konstnär? Hitta en mecenat eller en miljon mecenater! Möjligheterna är helt andra nu.

Varför har jag inga problem med att gå på Operan och betala 500-1000 kr men betala 150 kr för en CD-skiva där samma stycken framförs? Ledtråd: det har inte med plasten att göra.

(Kanske stämmer domaren SR och/eller åhörarna om 10 år. Tyvärr får ordet långkörare en helt annan betydelse i detta sammanhang. Låter som en enda låååååååång väderrapport och om rådmannen har någon regissörsådra i sig har han tvingat åklagaren att göra sig av med hälften av åtalet (i synnerhet om han vill hävda rättigheterna fram över). Nästa gång jag har svårt att sova ska jag börja kolla IP-adresser).

Jaaa, det var länge sedan jag skrev. Det är det alltid känns det som, men jag tycker å andra sidan också att bloggosfären behöver mer självcensur. Kanske inte censur utan snarare självbevarelsedrift. Men var går gränsen för ett läsvärt inlägg. Olika för olika användare så klart. Alla har ju sin smak och definitivt inte min. Jag skriver när jag är upprörd över något som angår även andra.

Är du inte riktigt svensk? Den osynliga handen har fått nagellack

2008-11-23T11:28:00.002+01:00

Den svenska moderata politiken slår återigen knut på sig. Den osynliga handen har blivit väldigt synlig på senare tid. Nattväktarstaten är ständigt närvarande, även under dagtid (kanske inte så konstigt när det är natt dagarna i ända).

Idén med svenskkontrakt är inte ny, inte originell bara dysfunktionell. Per Schlingmann tycker det är viktigt att vi överför våra svenska värderingar till alla som kommer hit. Men är det bara invandrare som ska inneha de "rätta" värderingarna, de riktigt svenska. Nej, så tänker inte Schlingmann. Han förutsätter att alla "ursprungssvenskar" har samma värderingar. Hans uttalande ligger, i min mening, farligt nära indoktrinering och visst känns det lite märkligt att en moderat vill lagstadga indoktrinering i ett svenskt fritt samhälle.

Det konstigaste av allt är att det ska införas en lagstadgad indoktrinering endast av invandrare. Tror Schlingmann att små barn föds till världen med svenska värderingar? Varför ska inte de skriva på kontrakt? I dagens globaliserade samhälle kan de ju under resans gång annars utveckla abnorma främmande värderingar, typ danska eller norska. Det skulle givetvis leda till en del gränsdragningsproblem. När ska barnen underteckna kontraktet? Det vore förmodligen farligt att vänta ända till myndig ålder. De kan då redan ha rekryterats till terroristceller eller andra fritänkande organ (läs: SSU).

Jag har principiellt inget emot krav på att alla som lever i ett samhälle är medvetna om de lagar, förordningar och oskrivna regler som styr det, samt att man skriver under på att man någon gång lärt sig dem, lite som ett körkort. Det skulle bli som en egen liten folkomröstning för varje person åtminstone en gång i livet. Den makten får man ju mycket sällan uppleva, även i en demokrati.

Det blir givetvis ogörligt pga. en mängd olika anledningar. Hur mycket ska man kunna? Behöver man ha läst och förstått hela Sveriges Rikes lag? Behöver man också kunna förarbetena samt det historiska skeendet fram till att lagen trädde i kraft? Ska kunskapen tenteras? Om man beslutar sig för att inte skriva under på den nyvunna kunskapen och värderingarna, kanske för att man helt enkelt inte samtycker, vad händer då? Ska man utvisas då? Vart ska man utvisas? Kan man utforma provet så att man helt enkelt skickas till det land där man värderingsmässigt passar in bäst?

Schlingmann är faktiskt redan inne på en starkare geografisk styrning av migrationen. Med hjälp av ekonomiska incitament, eller statliga sanktionsmöjligheter (utpressning) som det också kan kallas, ska man styra främlingarna till att sprida sig jämt över landet. Den som bestämmer vad en överetablerad kommun är, är givetvis staten. Vad är det som säger att endast invandrare ska tvingas vara "tattare" och flytta dit skitjobben finns? Klingar det inte falskt att ursprungssvenskar inte behöver underordna sig den ekonomiska verkligheten och förflytta sig dit där de kan försörja sig själva. Det finns flera namn för ett samhälle med regler som grundar sig på ursprung eller etnicitet, apartheid. Individens valfrihet i den moderata politiken har reducerats till kosmetika. Den osynliga handen har fått nagellack.

Kommunism, terrorism och klimat...

2008-08-03T23:00:00.015+02:00

Vi har haft en underbar sommarvecka i Stockholmstrakten, inget att klaga på där. Men så när helgen kommer så blev det genast lite råare. Jag klagar faktiskt inte. Förändring och kontraster gör det lättare att njuta, och omväxling förnöjer. Åtminstone för vissa.

Helgens mindre soliga väder gjorde att jag riktade mitt intresse annorstädes. Det var utmärkt filmväder. Jag tillhör de skamliga personer som varken oroat mig för eller diskuterat de så kallade klimatförändringarna. Jag vet inte varför. Kanske för att vädret alltid skiftat och det alltid rått brist på någon resurs eller energi, men också kanske för att jag helt enkelt inte tyckt att det varit särskilt intressant och i synnerhet därför att jag ansett mig ha alltför bristfälliga kunskaper för att uttala mig om saken till skillnad från de flesta andra som plötsligt disputerat i meterologi, geologi och nationalekonomi. Dessutom har jag inga barn att oroa mig för ännu och är förmodligen därför en förkastlig egoist. Däremot är jag samhällsintresserad och utifrån det perspektivet har jag ignorerat frågan och dess dominans alltför länge. Alltså dags att ta tag i det.

För att vara någorlunda rättvis (men dum) såg jag därför två filmer med diametralt olika ståndpunkter: "An Inconvenient Truth" (feat. Al Gore) och "The Great Global Warming Swindle" (Martin Durkin). De var båda sevärda och övertygande, men blev jag klokare när det gäller klimatförändringarna? Tveklöst NEJ.

Jag slår in "Global Warming" på Google och får 51,8 miljoner träffar! Jag slår in det på DN och får genast upp 97 artiklar på ordet klimatförändring och dessutom en hel specialdel tillägnad klimatet.

Om jag förväntade mig att bli åtminstone lite mer upplyst så fann jag mig plötsligt famlande i ett långt tätare mörker efteråt. Hur kan det råda så diametralt åtskilda åsikter om något som dels har en vetenskaplig grund, som dels alla och en var upplever och påverkas av varje eviga dag? Klimatet är trots allt inte en av de nyaste banbrytande uppfinningarna. Ändå har frågan fått enorma proportioner. Här ligger en hel kennel begraven.

Global Warming Swindle (ett utdrag)

Jag har ingen lösning på den här krisen, i synnerhet som jag inte ens vet om det är en kris, men jag tror mig veta en sak och det är att klimatet, uppvärmningen etc är underordnat den politiska, mediala, ekonomiska och sociala betydelsen. Det har blivit en rörelse, en doktrin som likt både kapitalism och kommunism är överordnat de orättvisor de från början sökte komma tillrätta med. Extremism.

Jag misstänker att terroristerna (vilka de nu var/är) har ersatt kommunisterna och är på väg att ersättas av "klimattjuvarna". Vilka kommer klimattjuvarna att vara? Ja, det kommer att vara de som inte äger miljötekniken och de som inte har råd att använda den. Tredje världen ansätts från alla håll. Den nu sammanbrutna Doha-rundan innebär fortsatt höga jordbrukstullar (överskottsproduktion i väst). Deras industriproduktion hämmas genom att exempelvis arbetsrättsliga regler, som vi i väst inte tillämpade på oss själva under vår egen industrialisering, blir till krav för försäljning till väst. Dessutom ska varorna tillverkas miljövänligt och långsiktigt hållbart. Att utnyttja sin komparativa fördel i form av naturresurser och relativt billig arbetskraft blir därmed mer eller mindre förbjudet. Det leder till bl.a. misär, arbetslöshet och sjukdomar. Medicinerna och krishjälpen måste de givetvis lita på den barmhärtige vite mannen för att få. Missnöjet kan givetvis till slut leda till terrorism.

För mig ter det sig fortfarande paradoxalt att "miljöaktivisterna" ofta kommer ifrån det anti-kapitalistiska lägret men delar av de lösningar som de förespråkar faktiskt riskerar att få en motsatt effekt. D.v.s. man stärker de stora företagen och en forskarelit (likt en militärdominans) här i väst.

Missförstå mig för all del inte. Även jag uppskattar en levande natur som frodas och att hushålla med sina resurser är hedervärt och långsiktigt men det är tyvärr inte det som det handlar om längre.

Lillebrors åsikt om storebror

2008-06-27T17:01:00.006+02:00

Vill bara understryka att mitt inlägg angående storebror var pro ur ett pragmatiskt perspektiv men con ur ett principiellt perspektiv. Principen är den ganska vitt spridda gyllene regeln: "Behandla andra såsom du själv vill bli behandlad." Ett samhälle som utsätter sina invånare för övergrepp eller terror, immateriellt och i det fördolda förvisso, måste räkna med att bli utsatt för detsamma. Ont föder ont och den punkten har illustrerats med smärtsam tydlighet genom konsekvenserna av 9/11. Terroristerna kunde inte vunnit mer. Även stater som inte var direkt påverkade är nu beredda att inskränka sina invånares demokratiska rättigheter. Och av alla stater ligger lilla Sverige i framkant. Tro mig, jag vet.

Jag måste också erkänna att de senaste dagarnas efterspel och debatt efter beslutet fattades har satt sin prägel på min åsikt. Inte minst det faktum att man nu vill använda PKU-databasen (DNA-register sedan 1975) i brottsbekämpande syfte, i strid med biobankslagen, har visat att regeringen (oavsett färg) är beredd att i efterhand ändra lagen (och dess tidigare integritetssyn) för att den ska passa dess syften. Det kan liknas vid en brottsprovokation, som inte är tillåtet i det här landet, eller vid olika makthavares (läs Berlusconis, Hitlers eller Putins) försök att ändra grundlagen för att de själva ska bibehålla sin makt. Man lurar helt enkelt medborgaren att utnyttja sina demokratiska rättigheter, för att vid ett senare tillfälle avskaffa eller förändra de samma, vilket inte var det som de gick till val på. Till och med de som sköter kontraspionaget, Säpo, är av rättssäkerhetsmässiga skäl emot.

Pragmatiskt sett är jag fortfarande inte hundra procent emot att man försöker att förbättra brottsbekämpande myndigheters möjlighet att följa med i samhällets omvälvning men princpiellt blir jag mer och mer övertygad om regeringars oförmåga och kortsiktighet när det gäller att regera landet, åtminstone i de här frågorna. Ryktesvägen har jag också läst att EU vill ha ett register (även här) över bloggare och deras identiteter: "Bloggvärlden har än så länge varit en plats för goda avsikter och förhållandevis ärliga syften. Men när bloggarna blir triviala, vill också folk med mindre principer använda dem. De är i en position där de väsentligt kan förorena cyberrymden. Vi har redan alldeles för mycket spam, felinformation och ont uppsåt i cyberrymden." säger estniska ledamoten och initiativtagaren Marianne Mikko (s) i ett uttalande.Hon vill ha en kvalitetsstämpel på bloggarna, i realiteten vill hon veta vem som skriver och varför." Åsiktsregistrering är förbjudet enligt diverse olika konventioner och lagar. Ett exempel på motargument: "– Det här är spöket från IB-tiden som kommer tillbaka. Det var den spricka som uppstod på 60-talet då Säpo insåg att militären hade en parallell, hemlig organisation till polisen som bedriver hemlig polisverksamhet utanför alla lagrum. De gör precis som de vill, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet."

Det mest graverande är att FRA-spaningen med största sannolikhet har pågått länge enligt det nyligen framröstade. Detta är vanligt i dagens myndighetssverige. Man börjar undersöka en övervakningsmetod (då otillåten) och tillämpar den och sedan tar det ett antal år innan man övertygas om att metoden är bra och först då börjar man arbeta för en lagförändring. Det förklarar i vissa fall varför det tar så kort tid att faktiskt skörda det som lagförslaget sått. I dagens informationssamhälle behöver databaslagarna i Sverige en rejäl ny genomlysning. Det behövs också göras INNAN alla nationella databaser kan korsköras och nya register tillåts. I många fall pågår detta redan.

En fotbollsmetafor: regeringen kommer för sent in i tacklingen bakifrån och med dobbarna före och borde därför tilldelas gult kort och straffas med frispark. Vore man snabbare (intelligentare) kunde man istället föra spelet på motståndarlagets planhalva i form av bra anfallsspel såsom Turkiet gjorde mot ett paralyserat Tyskland. Tråkigt nog vinner man inte alla gånger då heller. Moraliskt har dock dessa turkar imponerat enormt och kanske har de spelat till sig en plats i ett framtida EU.

Lita på storebror nu..

2008-06-17T11:33:00.004+02:00

Storebror vet bäst. Det vet ni väl!

Intet nytt under solen. Debatten om storebror ska vara lyckligt ovetande eller vara förberedd på det värsta på bekostnad av den personliga integriteten har förts sedan urminnes tider. Därför har jag, som de flesta andra (förmodar jag), inte lusläst propositionen utan endast följt det i media exempelvis hos DN, IDG, SvD och SVT. Både inre och yttre spaning och underrättelsetjänst har bedrivits i alla tider. Spioner, diplomater och prostituerade slåss om att inneha det äldsta yrket i historien. Jag måste erkänna att jag är kluven.

Å ena sidan, javisst innebär det ett ingrepp i den personliga integriteten såsom all spaning, övervakning och underrättelsetjänst och lagring därav gör. Det är liksom själva kärnan. Man vill komma åt det som människor helst vill gömma. Det finns en anledning till varför jag bloggar anonymt. Det är inte att jag vill dölja mina åsikter (tvärtom) men en viss försiktighet med hänsyn till repressalier som är skälet. Och det är det här som är lite vanskligt. Vilket kommer först, hönan eller ägget? Är det att jag väljer att vara anonym på grund av att min person eller mitt yrkesliv ska påverkas negativt (rädsla för repressalier) eller är det på grund av de åsikter jag uttrycker? Det första handlar om vad som eventuellt kan hända mig om min identitet uppdagas och det andra handlar om en inskränkning av mina fri- och eller rättigheter (ibland, kanske till och med skyldigheter). Därmed finns det, i min mening, en stor skillnad mellan vilken och hur mycket information som får lagras och hur den tillåts användas. Dvs om den endast får användas emot mig i väldigt specifika fall innebär det kanske en mindre inskränkning än vad det verkar. Men på ett personligt plan känns det ändå obehagligt. Information innebär makt och makten kan missbrukas och har så gjorts gång på gång. Därför är jag principiellt emot den föreslagna utökningen av befogenheterna.

Å andra sidan våra vänner på Lovön (vars sajt, inte förvånande, för tillfället ligger nere) alltid haft syftet att skydda det svenska folket mot yttre militära hot. Skillnaden är nu att man omformulerat det till yttre hot. Egentligen skulle man kunnat inskränka det till hot, då man ju erkänt att man sedan länge spanat med hjälp av trafikdata även inåt. FRA har förvånansvärt nog ända tills igår lyckats hålla tätt. Endast Generaldirektören har tillåtit uttala sig och han har bestämt avböjt alla typer av kommentarer innan propositionen klubbats igenom. Det är knappast konstigt att en underrättelsetjänst inte vill röja sina metoder. Det skulle göra det alltför enkelt för den som önskar undanhålla strategiskt och operativt intressant information, att göra det. Det gäller MUST, Säpo, Rikskrim Länskutarna och en mängd andra myndigheter. Ett nytt medium, Internet, har gjort att folk kan kommunicera på nya sätt. Det är konstigt att just detta medium skulle vara fredat ifrån spaning trots att brottsligheten som sker på eller med hjälp av Internet ökar dramatiskt. Det minsta man kan begära är väl att de brottsbekämpande myndigheterna tillåts verka där brott sker eller börjar ske och kanske kan stävjas på ett tidigare stadium. Något annat är orimligt. Däremot bör syftet med informationsanvändningen vara kristallklar, dvs vilket hot är det man avser skydda sig emot och på vilket sätt får den användas. Att FRA skulle läsa mina kärleksmail och ägna sig åt kartläggning av mina sexuella relationer (en relativt banal övning för övrigt) ligger liksom inte inom deras uppdrag.

Och då kommer man till nästa spörsmål. Hur säkerställer man att spaningen sker innanför gällande ramar? Ja, för detta ändamål finns det ytterligare ett kontrollorgan irättat FUN som ska granska och se till att maktmissbruk ej sker. Jag är inte insatt hur FUN är sammansatt eller hur de arbetar men antar att de har en koppling till regering och riksdag. Men då dyker ytterligare en fråga upp, vad händer om FUN uppdagar ett misstag eller missbruk. Detta är, enligt mig, den springande punkten. Om FUN fungerar och uppmärksammar att man brutit mot sina befogenheter i sin myndighetsutövning MÅSTE det finnas ordentliga sanktionsmöjligheter. En person som blivit felaktigt kartlagd ska inte bara få reda på vilka uppgifter som lagrats om personen. Den ska också vara berättigad till ett högt skadestånd. Dessutom ska personligt ansvar utkrävas. En person som missbrukat sin myndighetsbefogenhet ska skiljas från sin tjänst och i de fall då uppsåt kan styrkas också vara skadeståndsskyldig. Däremot behöver tjänstemannens identitet inte röjas.

Men min slutsats är ändå att FRA bör få möjlighet att följa med tiden precis som hoten gör så länge man är helt klar över vilka hot det är man har i uppdrag att bekämpa, personligt ansvar kan utkrävas, kränkta personers integritet kompenseras och får reda på att vilka uppgifter som handlagts felaktigt. Det står helt klart att utan att det senare är säkerställt så kan propositionen inte godkännas ännu.

I morgon avgörs två viktiga duster där inget står klart på förhand. Sverige ska slå Ryssland i fotbolls-EM och både medborgarnas säkerhet och integritet ska värnas. Vågar man som borgare stå upp för sina åsikter eller för partitoppens? Det är synd att Zlatan inte kan vara på två ställen samtidigt.

Tullverket + IFPI = FBI = SANT

2008-06-08T01:42:00.011+02:00

Jag har tidigare skrivit en del om piratkopiering eller immaterialrättsligt intrång som det heter på fackspråk. Det har blivit alltmer vanligt förekommande och Tullverket förklarar sig stå handfallet inför det ökande problemet, d.v.s. att uppfylla sitt regeringsuppdrag. Dessutom konsumerar ett immaterialrättsärende förhållandevis stora resurser i jämförelse med vissa mer högprioriterade narkotikaärenden, då tullen själv inte kan avgöra om det rör sig om intrång eller ej. Detta görs av rättighetsinnehavaren eller dess företrädare. Det är också i denna process som det avgörs vad som ska hända med sakerna om de bedöms som plagiat. Även detta ombesörjs ofta av Tullverket.
På senare tid har man även utökat Tullverkets befogenheter till att få utföra utandningsprov och alltså därmed också kunna bekämpa rattfylleri. Lite konstigt var det att det från vissa håll välkomnats trots att de var uppsägningshotade och att propositionen faktiskt inte innehöll några kompensationsanslag för uppgiften. En annan och betydligt mer intressant men skrämmande observation som jag gjorde i samband med att den kontroversiella neddragningsrapporten (Budget i balans) publicerades handlade om en politikers analys av utökningen av befogenheterna. (Tyvärr hittar jag inte längre det exakta citatet). Uttalandet av en centerpolitisk riksdagskvinna publicerades i någon av länstidningarna och löd ungefär såhär: Men det här är ju briljant, det innebär ju att tulltjänstemannen samtidigt kan undersöka bilen och personen som stoppas, under förespegling att det rör sig om ett alkotest. Det kom alltså från någon som stiftar våra lagar, vilket också säger en del av den rättssäkerhet som man riskerar att utsättas för i vårt rike (där man gärna slår sig för bröstet just av den anledningen). En bekant raljerade apropå detta att: "men vad bra då kan de ju passa på att kolla trycket på däcken också, och varför inte göra en fullvärdig bilbesiktning, så är den saken ur världen också."
Tullverket har nu även fått ytterligare ett område att bevaka. EU-kommissionen vill nämligen att gränsskyddstjänstemännen även ska ha befogenhet att genomsöka folks datorer efter icke-autentiskt material, d.v.s. piratkopierat. Alla de politiska turer som föregått detta beslut kan jag inte ens spekulera i och ännu mindre i orsakerna bakom. Däremot uttalar jag gärna min åsikt om det hela. Det är inte bara integritetskränkande, resursslukande och helt idiotiskt. Det skulle även innebära att Tullverket som inte direkt är känt för att vara en samling hackers (och inte kärnfysiker heller för den skull) skulle behöva utveckla ett helt nytt kompetensområde. I Sverige har vi idag förmodligen tre myndigheter som utvecklat särskilda färdigheter när det gäller spaning på brott i samband med IT, antingen som medel eller mål: Skatteverket, Försvarets Radioanstalt och Rikskriminalen (se även här). Det sker givetvis Internetspaning på andra håll också men kanske inte lika riktad sådan. Det kan jag inte uttala mig om.
En märklig trend som jag däremot tycker mig skönja är att man försöker pådyvla myndigheter såsom Tullverket nya uppgifter som ligger långt ifrån deras ursprungliga kärnverksamheter. Bodström har föreslagit en FBI-tanke som Ask "helt avslagit" genom att istället föreslå att utveckla en specialunderrättelseenhet inom Rikskrim som ska samordna myndighetsöverskridande uppgifter, d.v.s. i princip samma sak. Det som händer är tydligen istället är att man utökar ALLA myndigheters befogenheter. Hur skulle ett sådant fotbollslag fungera? Nej, just det. Samarbete, lagspel och -uppoffring, prestigelöshet, någon? Jag älskar Zlatan och Zlatanism men den är svår att tillämpa på HELA myndigheter. Och i Sverige älskar myndigheter att existensberättiga sig själva. Jag vet detta av smärtsam egen erfarenhet och vill att det ska bli bättre. Jag vill att det ska finnas fler Zlatan INOM myndigheterna, som vågar ta dribblingarna, ha mål och leverera!

Business-språket, IT-mognad i den statliga sektorn

2008-05-31T08:53:00.008+02:00

Merparten av mina bekanta arbetar faktiskt i den privata sektorn och inte sällan som konsulter, d.v.s. de tjänar något så främmande som pengar. I staten gör vi inte det. Ibland kan man undra vari löneskillnaderna mellan vissa konsulter och statstjänstemän består av och jag är övertygad om att en stor del av den faktiskt motiveras och illustreras av språkbruket. För detta, kära vänner skiljer sig betydligt åt!

Inte sällan har detta lärts ut på de högsta lärosätena i landet inom ett ämne som jag fortfarande tycker borde vara helt artfrämmande inom den akademiska världen; Marknadsföring och Ledning och styrning. Var är den akademiska kopplingen? Det är bara i Sverige som man gjort denna. Utomlands lärs detta ut på exempelvis Business Schools.

Att allehanda sorters konsulter i de flesta fall tjänar stora pengar på att omskriva banala lösningar med modeord snygga pilar, modeller och PowerPoint-presentationer är inget nytt. De kommer i alla fall med ett förslag till lösning. Konsultarvoden kostar enorma skattepengar varje år för staten. (Det ironiska är att de som är mest kritiska till att betala skatt, d.v.s. de som tjänar mest pengar, d.v.s. bl.a. konsulter, är de som skulle stå utan kund och inkomstkälla utan skattepengar).

För en kort tid sedan tyckte Mats Odell (osäker på om det var just den ministern?) att det var på sin plats att köpa upp en hel reklambilaga i Metro för att göra reklam för statens fantastiska arbetsgivaregenskaper lika väl som dess lika fantastiska arbetsuppgifter. Inget fel med ambitionen förutom att det i vissa fall innehöll direkta lögner. Det avslöjade dessutom den enorma kompetensbrist som staten lider av. Det är snart sagt ett demokratiskt problem.

Ett exempel är att vår högsta granskande myndighet, Riksrevisionen, som ska granska alla andra myndigheters myndighetsutövande, i överväldigande omfattning använder sig av just konsulter vid sina granskningar. Även detta ett högst demokratiskt dilemma. Vid granskningarna framkommer inte sällan brister och rekommendationer om att dessa ska åtgärdas. Och vem tror ni det är som får åtgärda dem? Konsultbyrån är ju redan insatt i problematiken (oavsett om den är påhittad eller ej). Det är bara att linda in det i floskler som att "tänka utanför boxen" etc i en rapport och återrapportera detta till Riksrevisionen.

Problemet är egentligen inte systemet som sådant. Marknaden utnyttjar bara dess brister och ska så göra (enligt nationalekonomiskt tänkande). Nej, problemet är att de som arbetar i staten helt enkelt inte lärt sig att använda och förstå flosklerna (exempel) och/eller presentationssätten själva. BC=Balanced scorecard=Balanserat styrkort tillämpas till exempel i Tullverket. Men frågan är om någon av de som införde det, förvaltar och/eller använder det faktiskt har en susning om teorin bakom samt hur det ska användas i praktiken. Förbättrar det verksamheten eller årsredovisningen? (Retorisk fråga).

Ofta finns kompetensen redan men tillåts inte träda fram, för man förstår inte att man har den. När den inte finns är det hög tid att se till att skaffa sig den. För den finns, på landets alla högskolor och universitet. Till och med kanske in-house (floskel)!!

Skrämmande!!

Floskler har en negativ klang men de tjänar faktiskt ett syfte, fråga bara Fredrik Lindström.

Inte bara logistkt men rättvist

2008-05-28T00:28:00.006+02:00

Snabb kommentar, alltför sent.

Jag talade med en kollega på Skatteverket om det här som vidhöll att det lät helt bisarrt att det att ett sånt avdrag kunde godkännas men med dagens krav om a-kasseersättning kan jag inte annat än heltgå på rgeingsrättens linje.

A-kassa är en inkomst, det är en lön du får och som motprestation mot att söker du jobb. ( Som du dessutom betalat för med skattade pengar). Varför ska du kunna dra av för resor till och från ditt vanliga jobb men inte kunna göra det när ditt jobb är att söka jobb? Det ligger givetvis också i samhällets intresse men jag kan inte ens sträcka mig till att se det som en förmån. Allt annat vore diskrimineing med hänsyn till de krav som ställs av framför allt alliansregeringen.

Att skattedirektören dessutom tycker att domen är logisk är visserligen förvånande men stärker domskälen.

Vill man ha ut folk i arbete så är det inte logiskt att de ska beskattas hårdare än de som redan har jobb.

Sverige ett mobboffer för grannkulturell sämja - ett fall för Perelli

2008-05-25T08:03:00.004+02:00

Kan inte säga att jag tittade eller lyssnade särskilt aktivt igår men Eurovisionen är ändå både ett politiskt och kulturellt uttryck och man kan faktiskt inte säga att Sveriges i övrigt beryktade eko-politiska framgång i en tid av lågkonjunkturer, fredsmedlingar och andra kriser återspeglades särskilt väl här. Förhoppningsvis går det bättre i fotbolls-EM, även om jag inte förhåller mig helt optimistisk till frågan.

Grannröstning är sedan ett par år ett generellt fenomen i Europa men inte ens dem kunde Perelli räkna. Bildts uppbackning till trots. Kanske var det ett uttryck för han popularitet i Serbien och Sveriges hållning i Kosovofrågan men det är kanske att dra lite långtgående växlar på det hela. Maken till grannrösning var sällan skådad, förutom för Sveriges del. Synd var det i alla fall!

Inställning till säkerhetsnoja - religiöst, juridiskt hur långt kan det gå?

2008-05-24T17:49:00.006+02:00

Mycket bloggande idag.

I dagens DN och ett par andra tidningar har man på senare tid uppmärksammat en gammal fråga. Den aktualiserdes under veckan då spår av sprängämnen upptäcktes på en anställds kläder på kärnkraftsverket i Forsmark. Faran blåstes över tre dagar senare. I efter hand kom fram att samme anställde var dömd för tidigare brott, dock ej något som kunde relateras till terrorism eller sabotage. Var han då verkligen lämplig att arbeta där?

Under Kalla Krigets och åsiktsregistreringens dagar var det tämligen självklart att en säkerhetsbedömning skulle göras inför varje rekrytering även till, till synes oviktiga tjänster. Många stämplades för livet. Förut gällde det till exempel säkerhetsklassade tjänster inom militär eller polis där personalen får tillgång till registerinformation som är relevant för rikets säkerhet. Även i dagsläget görs kontroller innan rekryteringar inom exempelvis polis, riksrkrim, tull etc. Antalet områden har dock utökats på sistone, bl.a. till följd av 9/11 men även p.g.a. en ökande generell rädsla. Det kan i värsta fall få till konsekvens att de som är bäst lämpade för tjänster inte får dem p.g.a. de formella säkerhetskraven. En annan sida av samma mynt är kreditprövningar och betalningsanmärkningar men det skulle också kunna vara medicinska journaler.

Det här är Pandoras juridiska maskask.

Vilka formella registerkrav får man ställa på en tjänst, position eller en studieplats? Ett uppmärksammat fall var att en tidigare morddömd nynazistisk person som avjänat sitt straff blev antagen till läkarprogrammet på Karolinska. För vissa lärartjänster och förskollärartjänster är språkfärdigheter används en urvalsgrund. En av Sveriges bästa lärare, Stavros Louca, kanske inte håller med om det. Givetvis är det också obligatoriskt att styrka att man inte är pedofildömd. Inom andra tjänster krävs att du inte har en våldsbrottshistoria. Inom Tullverket ska du givetvis visa att du är drogfri och för Polisen ska du väl helst inte ha något brottregister alls. Som riksdagsman kan du dock köra rattfull och vara både dömd skattebrottsling samt ha en pågående förundersökning mot dig.

Men uppnår man verkligen målet, att förebygga brott och få den bästa kompetensen för att få respektive arbete utfört på bästa sätt genom att gå igenom personens registerhistoria?

Fryshusets filosofi är väl ett bra exempel på motsatsen. Det finns i själva verket många andra bra exempel. Gamla värstingar är de som förstår och bäst styr upp nya värstingar. Gamla gängmedlemmar kan hjälpa nya att komma på rätt spår igen på ett mycket bättre sätt än en polis utan brottserfarenhet, en psykolog utan uppväxt i förorten och en socialarbetare utan förståelse för kopplingen mellan våld, ekonomi och överlevnad.

Det finns två poänger här:

att man i dagens samhälle alltmer tenderar att låta register bestämma vilken personlighet du är och framför allt vem du kommer att vara i en viss roll. Det bevisar sig om och om igen att det är något fundamentalt fel med denna modellen. Till och med poliser surfar barnporr, VD:ar begår ekobrott etc etc. Det är inte vår historia som avgör vår potentiella framtid.
att man på något vis glömt bort det som rättssystemet grundar sig på, de bibliska värderingarna, förlåtelse. Efter du har sonat ditt straff ska du kunna börja om. Efter du har blivit frisk ska du anses som frisk. Efter du gått ur ett gäng är du en helt vanlig människa. Efter du har betalat dina lån är du kreditvärdig. Du ska få mer än en chans under ett liv.

Fråga mig inte hur men i muslimska länder fungerar bankväsendet efter Koranen, d.v.s. det är olagligt att ta ränta för utlånade pengar. Grameen Bank fick Nobels fredspris 2006 beviljar bank utan säkerhet och utan kreditvärdighetskontroll och är en av de mest framgångsrika investerarna i värden, räknat i tillväxt.

I mitt arbete vill jag gärna ha tillgång till så mycket information som möjligt men jag går inte i illusionen om att den faktiskt speglar verkligheten. Möjligtvis kan den indikera något.

För att vårt samhälle ska förbättras så är det värderingarna och inte primärt registren som måste förändras!

(Även om jag i min tjänst gärna har tillgång till så mycket information som möjligt.)

Svensk feministpolitik är tråkigt

2008-05-24T17:15:00.006+02:00

Det finns fortfarande stora obalanser i samhället att förfasas över. I en amatörmässig diskursanalys som Lena Ag lyckats få publicerad på DN:s debattsida kommer hon fram till att ”Carl Bildt struntar i kvinnorna i allt han gör.” Vi får hoppas att Anna Maria Corazza inte instämmer. Dessutom slår han ju genast hål på Lena Ags uttalande om Charlotte Perelli. Han struntar uppebarligen inte alls i alla kvinnor. Skämt åsido..

Jag tror att både Bildt, Ag, jag och många statsvetare är överens om kvinnors roll för säkerhet och fred. Exempelvis följde mödrarna i Ryssland sina instinkter på ett förtjänstfullt sätt. Lena Ag anför korrekt att kvinnor inte i samma grad ingår i den säkerhetspolitiska analysen om vad som utgör hot mot internationell fred, till stor del beroende på att området traditionellt dominerats av en exklusiv skara män. Att det civila samhället dock domineras av motsatsen är inte sanning. Det civila samhället består trots allt av alla och tar ingen hänsyn till kön.

Den här slutsatsen inom den feministiska strömningen inom statsvetenskapen har aldrig slutat förvånat mig. Kan det bli mer självklart att just säkerhetspolitik är så överrepresenterat av män? Man kan förledas att tro att om världens säkerhetspolitik styrts av kvinnor så hade det rått total fred. Riktigt så enkelt är det dock inte. Condoleeza Rice är inte direkt en fredsduva och Imelda Marcos politik var allt annat än moderlig. Numera har feministerna fått in kvinnorepresentation även inom de operativa militära leden. Jämställdhet ska gälla överallt, även inom armén. Det visar sig dock att även kvinnor, må de vara soldater eller läkare, i uniform mycket väl kan agera på det där traditionellt manliga våldsamma sättet genom exempelvis tortyr, splittrande och dödande av familjer etc. Hur kommer det sig?

Min egen slutsats är och har alltid varit mänskligheten är viktigare än könet. Jag tror nog att Bildt gör rätt i att inte koncentrera varken sina tal, åtgärder eller resurser enligt en uppdelning på kön. Jag tror inte ens att Anna Lindh skulle gjort det. Det är lösningen på sakfrågorna som är det viktigaste och i många fall är det kvinnor som bidrar till dem men det beror inte bara på deras kön. Håller dock med om Ags förslag vad gäller Irakkonferensen och jag vet att han är engagerad i Abchasienfrågan.

Carl Bildt är en utmärkt relationsmarknadsförare (på företagsekonomiskt språk) och jag tror att han gör ett utmärkt arbete att träffa rätt personer och få fram bästa möjliga resultat för Sveriges utrikespolitik oavsett om det är mäktiga kvinnor eller män.

Fortsätt att koncentrera dig på utrikespolitiken- och deklarationen Bildt! Du är den enda minister som faktiskt verkar jobba framgångsrikt åt ett och samma håll, än så länge.

Den något förvånande uttagningen av dig, kan jämföras med en förhoppningsvis lika framgångsrik Henrik Larsson. Vi hoppas ni båda infriar förväntningarna!

Svensk tråkpolitik

2008-05-24T17:09:00.002+02:00

Svensk politik är tråkigt. Allians hit och koalition dit. Jag har kommenterat inställningen till alliansens framsteg här. På DN:s huvudledare går man igenom alternativet nämligen olika socialdemokratiska regeringsalternativ. Intet nytt under solen.

Mona Sahlin har kritiserats för att inte i god tid före nästa val bekänna färg. Det visar sig att det kanske var den allra bästa möjliga strategin. Vänta och bevittna motståndarens misstag och utgå sedan därifrån.

Hellre än koalition av ovilliga parter med tydlig politiska ståndpunkter än en ideologifattig allians som säger sig vara överens om allt men som oavbrutet motverkar sig själva!

Piraternas värld

2008-05-23T05:39:00.008+02:00

Denna eviga debatt om piratkopiering, både den digitala och den fysiska... Ärligt talat börjar den inte bli lite tjatig? Jag håller med om att den är viktig men antalen argument måste väl ändå vara begränsade. Nu är det väl snarare beslut och överenskommeler som måste till. Kina målas ständigt ut som den stora Piraten. I vissa fall skulle jag nästan karaktärisera det som skräckpropaganda i företagens ledband. Detta tas bland annat upp i Dagens Nyheters pappersupplaga idag.

I DNs artikel påstår vissa storföretag att den bristande implementeringen av patentlagarna utgör ett hinder mot etablering i Kina. Ett storföretag som tackar nej till en explosiv tillväxtmarknad på 1,5 miljarder konsumenter kommer inte att vara ett storföretag länge till. Att INTE etablera sig där och skaffa sig god kontroll över produktionskedjan är precis det som kommer att leda till piratkopiering så länge det finns en efterfrågan. Kina är dessutom infte först med denna typ av passiva patentpolicy. Japan byggde efter andra världskriget grunden till en av de största industrinationerna i världen på just plagiat (svenska tändstickor bland annat).

"Världshandeln med de falska artiklarna omsätter flera miljarder kronor varje år", enligt SVT. I samma inlägg nämns att tullens beslag ökat av piratkopierade varor ökat med 1 000% (rör sig dock inte om beslag, men det är en juridisk fråga). Det är en spektakulär siffra. Men betänk också att den internationella generella handeln hela tiden ökar. Dessutom har man ifrån EU och andra institutioner prioriterat detta problemområde och ålagt tulladministrationerna att lägga extra resurser på detta. Kinas lågkostnadsproduktion och export har rakat i höjden med alla typer av varor. Det är inte svårt att öka stoppandet med 1 000% om den initiala importvolymen från början är väldigt låg. En stor skillnad idag, jämfört med tidigare, är att det finns stora internationella branschorganisationer (IFPI et al.) och andra institutioner (WTO etc) varigenom protektionism, monopolism och bakåtsträvande kan kanaliseras.

Jag kommer ständigt i kontakt med fenomenet i min tjänst. Det finns i min mening två verkliga faror med piratkopierade varor.

Det ena är att eftersom handeln är illegal så är det per definition också brottslingar som sysselsätter sig med det. En viss del av förtjänsten går säkert till organiserad brottslighet (luddigt begrepp). Att sträcka sig så långt som att säga att det därmed råder ett hundraprocentigt förhållande mellan människohandel, droger och utpressning är dock en förhastad slutsats. Men visst måste de få avsättning för sina svarta pengar någonstans. Tror dock att de hellre försöker att tvätta dem vita.
Det andra är produktsäkerheten. För vissa varor som kläder är risken betydligt mindre (om än irriterande) för att drabbas av fysiska men, men med leksaker, läkemedel, säkerhetsutrustning, komponenter i mer avancerad teknisk utrustning kan det få betydligt svårare konsekvenser. I vissa fall dödlig utgång.

Det finns flera saker som jag tycker talar för att problemet överdrivs. För det första är det mycket tveksamt om man kan räkna en piratkopierad artikel som en förlust för originalföretaget. Original- och pirat- är i de allra flesta fall inte substitutvaror. Om jag köper en Mulberryväska för en tjugondel av priset på nätet räknar jag garanterat inte med samma kvalitet, garanti etc som om jag gör det i butiken.

Är det då ingen som undrar vad som motiverar de enorma prisskillnaderna? Jo, jag gör det. Några saker har jag redan nämnt men jag misstänker också starkt att det råder en stor överprissättning som vi konsumenter är skyldiga till. Den kommer ifrån den extremt kostsamma marknadsföringen. Jag har full förståelse för att att snyltandet på dessa stora marknadsföringskostnader är irriterande och bör inte gå obemärkt förbi. Frågan är dock om problemet inte snarare handlar om ett strukturellt problem med omoderna affärsmodeller och sanktionsmetoder, precis som i fallet med musik- och filmdistributionen. Att forskningen eller innovationskraften skulle gå förlorad är dock en myt. Däremot kommer den att flyttas dit kompetensen och entreprenörskapet är som störst och marknadsförutsättningarna är som mest flexibla.

En liten passus måste jag också ägna åt piratdebatten på Internet ur ett tjänsteperspektiv. Är det inte konstigt att tull och moms ska utgå på CD- och DVD-skivor på basis av dess immateriella värde och innehåll när man beställer det ifrån tredje land när det inte gör det på distributionskanaler på Internet, exempelvis I-tunes? (Jag vet att man arbetat med att få in momsen där men vet ej om man lyckats). Om det inte arbetas in på Internet borde väl immaterialbeskattningen tas bort även på fysiska varor. D.v.s. skatt borde bara utgå på skivans material och värde. Eller?

Missförstå nu inte meningen med denna artikel. Jag ämnar att i enlighet med mitt uppdrag fortsätta bekämpa den här typen av överträdelser men jag ställer mig ändå tilll viss del undrande tilll om det verkligen är den optimala resursallokeingen för att komma till rätta med problemet.

Sverige - en stat med välpolerad yta

2008-05-22T17:11:00.004+02:00

Som statlig tjänsteman är det min åsikt att man ska stå för och garantera rättssäkerhet. En del andra arbetsuppgifter ingår givetvis också. Vi svenskar har ett rykte nationellt lika väl som internationellt om oss att vara rättfärdiga och okorrumperade. Ett exempel på detta är den skinande bild av Sverige som ges av IMDs World Competitiveness Yearbook. När man själv arbetar i staten är det ibland mycket svårt att förstå hur de kommit fram till denna bild.

På senare tid har en allt tydligare trend framträtt. I dagens tidningar ännu mer så.

En eller två tjänstemän på migrationsverket misstänks ha mottagit mutor i utbyte mot löfte om uppehållstillstånd. Det rådde dessutom ett beroendeförhållande mellan sökanden och handläggaren då den tidigare bodde utan kontrakt hos den senare. Detta är, i min mening, ett klockrent fall av människohandel (traficking) och utpressning. Men jag är inte jurist.
En f.d. länkriminalpolis bytte sida och drev två av Stockholms mest kända porrklubbar för de huvudmän han tidigare bekämpat, åtalades för grovt skattebrott och går nu fri i väntan på dom.
För att inte tala om olyckan på Amf1 som ledde till dödsskjutningen av en 19-åring på en militärövning på tisdagen. Enligt statens haverikommission berodde det på dålig orderkommunikation. Nu har haverikommissionen kopplats bort ifrån utredningen av ärendet, med hänvisning till brist på resurser. Istället ska militären själva utreda orsaksförloppet. Till saken hör att det förekommit inte minre än 6 incidenter sedan 2004, som resulterat i nu tre döda unga män.

Migrationsverket
"Två tjänstemän på Migrationsverket i Göteborg köpte taxfreevaror på Landvetter flygplats i samband med att en person skulle avvisas.De två männen, båda i 50-årsåldern, använde den avvisades boardingkort." De friades sedan.

Kriminalvården
Flera personer har på senare tid avlidit i häktet. "Fredagens självmord var det andra i år på ett häkte. Det första fallet, som inträffade i Mariestad, blev mycket uppmärksammat sedan det visat sig att häktespersonalen låtit en intern hänga i en strypsnara i sju minuter i väntan på ambulans.
Under 2007 tog elva personer livet av sig i häkten, vilket är den högsta siffran på många år."

Socialtjänsten
Vi är alla bekanta med både Rödebymålet och Louise i Vetlanda.

Polisen och åklagarmyndigheten
Underlät att behandla tips om Anders Eklund och ta dennes DNA i samband med tidigare utredning om Pernilla Hellgren. Nu pågår en intern utredning om tjänstefel. Det finns också flera fall där människor blivit oskyldigt dömda och avtjänat åtskilliga år i fängelse p.g.a. lathet, brist på kommunikation och/eller okunskap i myndighetsutövningen. En polis i Malmö skickade mail till kommunalrådet med mycket rasistiskt innehåll.

Listan är fruktansvärt lång och ändå bara ett axplock. Den officiella kan följas här: Uppföljning av JO-anmälningar 2007 (691 s). Det är intressant läsning men det som är mest skrämmande är att av 5 563 ärenden har 0 ärenden gått till åtal, 5 till förundersökning och 556 till erinran eller kritik. Med största sannolikhet kan antalet bara liknas vid vårens första ogräs. Varför anmäla om inget ändå händer?

Missförstå mig inte. Stats- och kommunala tjänstemän är också människor och kan begå misstag. Om de alltid är mänskliga är en annan fråga. Och detta är den viktigaste frågan av alla: kan vi ha tjänstemän som inte bara missköter sina plikter och befogenheter men som faktiskt motverkar och överträder dem? Hur kommer vi till rätta med det problemet?

I mina ögon handlar detta om grövre brott, överträdelser eller neglekt än om en icke-myndighetsperson gör sig skyldig till samma sak, som faktiskt inte har det som arbetsområde. Påföljden bör spegla det om rättssäkerheten ska bibehållas.

Inom idrotten talar man om livstids avstängning för dopingbrott...

Vårdkonfliktens offer

2008-05-22T16:15:00.006+02:00

Jag besökte själv för ett par dagar sedan en akutmottagning. St Görans var stängt p.g.a. strejk så jag fick bege mig till SöS. Trots att jag inte var döende eller allvarligt skadad var jag alltså enligt Peter Wolodarskis signerade ledare i DN ett av offren.

"Ekonomiskt drabbar de pågående aktionerna knappast arbetsgivarna inom Sveriges Kommuner och landsting, SKL, eftersom man sparar pengar på inställda behandlingar och operationer. De som får lida är patienterna." DN, Torsdag 22 MAJ 2008

Jag tycker i allmänhet att Wolodarski brukar vara skicklig och påläst men det här var väl ändå en ordentlig padda. Det enda sättet man som landsting sparar pengar på konflikten är väl om patienterna dör av i väntan på operation eller behandling. Vården ställs givetvis inte in. Den skjuts upp. Patienternas tillstånd förvärras, vilket gör ingreppen och behandlingarna dyrare och mer tidskrävande. Det, behöver man inte vara sjuksköterska för att förstå.

Men det är klart att det effektivaste sättet att hålla nere kostnader och löner är att helt enkelt ställa in vården och låta folk förgås av sig själva. Då skulle vi slippa såna här jobbiga konflikter.

Jag är själv inte fackligt ansluten men sympatiserar med sjuksköterskornas stridsåtgärder och föraktar argumenten att såna som arbetar inom samhällets mest vitala funktioner (vård, polis, brandmän) inte ska få protestera för att de då utsätter samhället för fara. Det är ju just det ansvaret de bör vara betalda för! Stridsåtgärderna ska givetvis vara proportionella och de får inte bli en utpressningsvana à la Frankrike. Vi är dock långt därifrån än så länge.

Jag tycker också att sjuksköterskornas plats på arbetsmarknaden borde uppgraderas jämfört med en del andra yrkesgrupper. Kraven är mycket högt ställda men visst är de värda det. Problemet är att om en sjuksköterska ska ha en minimilön på 22 000 kr med en 3-årig högskoleutbildning så borde jag som har cirka 6 år ha väsentligt mycket mer. Men min lön ligger i den storleksordningen och kommer inte att få mycket mer heller även om jag tycker att det skulle vara rimligt. Nationalekonomiskt skulle en sådan plötslig uppjustering innebära katastrof. Inflationen skulle explodera och vips så var alla offer istället. Jante skulle gnugga sina händer.

Därmed håller jag med Wolodarski i hans övriga analys. Miniminivåer får inte användas som allomfattande lönetak och arbetsgivarna måste axla hela sitt långsiktiga ansvar, inte bara det ekonomiska inför årsredovisningen. Att ta hand om sina anställda gör det betdyligt enklare att få en balanserad budget.

Besöket på SöS förlöpte ypperligt. Det rådde ett välordnat kaos. Jag hann inte ens bli gnällig och är imponerad över de arbetandes professionalism och stresshantering. Skulle det bara handla om sjuksköterskorna skulle jag gladeligen betala de 10 öre extra per hundralapp som deras krav skulle innebära i ökad skatt.

Gamla åsikter är också åsikter...

2008-05-22T14:13:00.005+02:00

...och dålig politik är tyvärr också politik.

Blev lite förvånad över att hitta de åsikter som jag uttryckte i gårdagens inlägg på DNs huvudledare i dagens tidning (kanske lite pretentiöst av mig att jämföra mig med såna intellektuella giganter). Men att döma av alliansens prestationer är det kanske inte så konstigt.

Finn ett rätt!

2008-05-21T15:12:00.002+02:00

Oftast läser man om att alliansens framgång vilat på att man gjort upp om en sammanhållen politik med en tydlig gemensam linje. I mina ögon är det svårt att bortse ifrån att alla ministrar har sina egna agendor och den enda som kan stå emot dem är Borg. Därmed hamnar både nationalekonomin och politiken helt ur kurs. Det som gör att det inte kallas regeringskris är att det inre kabinettet är så goda vänner och att Reinfeldt förhåller sig märkligt passiv i sin roll som regeringschef (kanske beror på avsaknaden av Schenström).

Jag vill inte påstå att jag är expert på varken höger eller vänsterpolitik, men i min bok har högern generellt stått för att skattesänkningar och liberalisering ska ge ökad välfärd medan vänstern mer eller mindre solidariskt velat skattefinansiera den. Synen på försvaret har varit en annan skiljelinje.

Att högern hittills endast tillåtits vikariera medan sossarna bytt pampar har talat sitt tydliga språk. Men frågan är ändå vem som är bäst på att föra socialdemokratisk och/eller socialliberal politik. Någon renodlad högerpolitik har det väl inte varit frågan om.

Att det skulle bli något annat än ett vikariat även denna gång verkar otroligt. Det skulle krävas att fru Sahlin fick tillgång till ett Amex Black och råkade köpa upp Natos flotta på väg till ett torgmöte i Säffle.

Anders Borg är nationalekonom och har dessutom rykte om sig att vara en duktig sådan. Det finns andra som försöker sköta den traditionella högerideologin. Problemet är att dessa inte kan förenas i en trovärdig politik. Förklara annars för mig hur en högerregering tänker när den:

inför en populistisk inkomstskattesänkning à la Bush, Berlusconi eller Thaksin (deras "återbetalningar" är visserligen av engångskaraktär, men så som Reinfeldt & co regerar lär det vara så även här)
inför en rejäl skattehöjning genom obligatoriska höjda a-kasseavgifter, i synnerhet för de inom personalintensiva risksektorer för arbetslöshet som är i störst behov av omställningsstöd
agerar för en mer dynamisk tjänstesektor och ökad företagsamhet genom en utlovad men utebliven säkning av arbetsgivaravgiften samtidigt som det är just de sektorerna som riskerar högst arbetslöshet
monterar ner försvaret p.g.a. dålig ekonomi, där dessutom ministerstyre ligger nära till hands
förbinder sig att investera enorma summor i modifierade JAS-plan och skickar styrkor till Tchad och Afghanistan
beordrar ut flera poliser
stryper antalet åklagare
säger sig sätta skol- och utbildningspolitiken i första rummet genom att öka konkurrensen mellan kommunala skolor och friskolor men lyckas försämra kvaliteten och förstöra ett stort antal ungdomars framtid, i många fall genom att de snarare fokuserar på vinst än på kärnverksamhet
reformerar utnämningspolitiken förutom när det är viktiga tjänster som ska tillsättas
ökar "konkurrensen" genom att sälja ut statligt ägda företag (Vasakronan) till statliga ägare
ska föra en företagsvänlig och förenklande näringspolitik
drar ner på främjandemyndighter som ska underlätta företagande
ökar befogenheter och kraven på kontrollmyndigheter att samverka utan att ta fram det lagstöd som behövs
med näbbar och klor försvarar LAS och den svenska arbetsmarknadsmodellen som förmodligen är det som hämmar Sveriges tillväxt mest just nu

Listan kan göras mycket längre men klassisk högerpolitik är det i alla fall svårt att få det till. Men det värsta av allt är att det inte är vänster eller något annat heller. Det är en härligt grå röra!

Fredrik, skaffa ett Amex Black!!

(Tror att till och med DNs ledarskribenter håller med om det).

Sveriges undergång - Tullverket lägger ner

2008-05-20T15:07:00.000+02:00

Jag har nu under längre tid följt den utvecklingen kring det förslag som en intern arbetsgrupp lagt fram för Generaltulldirektrisen . I korthet handlade det om att få ordning på det underskott på en halv miljard som är under uppsegling under de närmaste åren, ceteris paribus (allt annat lika). Anledningen till underskottet har debatterats men det är inte möjligt att som vissa gör endast skylla på ökade IT-utgifter (Misslyckade rekryteringar, ineffektiv resursallokering, listan kan göras lång). 300 tjänstemän hotades sägas upp. Resultatet blev extra pengar och ingen uppsägning. Det allmänna intresset har varit enormt. En sökning på Google ger i skrivande stund cirka 277.000 träffar.

Teorierna har varit många. Vissa säger att det var en testballong för att bilda opinion och därmed få mer resurser. Andra tror att underskottet istället var en utmärkt ursäkt för att faktiskt återuppliva en i övrigt förstenad organisation med begränsad samhällsnytta och delvis föråldrade metoder. Det är svårt att säga vem som fick mest rätt. Däremot kan man säga att lösningen; Anders Borgs extra 50 anslagsmiljoner förmodligen var den sämsta möjliga.

Det blev det sämsta av två världar: räddningen av de arbetstillfällen som Borgs företrädare Nuder kallade ”köttberget”, omöjliggör effektivisering och modernisering då resurserna i stället tas i anspråk av löner. Det råder därför även anställningsstopp, vilket gör att den kompetenshöjning som organisationen är i skriande behov av går om intet.

Alla parter i den här affären har betett sig mycket märkligt; ledning, facket, medarbetare, journalister, vanliga medborgare, före detta proffstyckare och inte minst politiker. Resultatet: ett omåttligt slöseri med skattepengar och fortsatta tullöverträdelser.

Tre saker är mer förvånande än andra i den här affären.

1. Anders Borg sa om rapporten så sent som i januari att en myndighet självt ansvara för sin ekonomi. Detta hade han rätt i. Ändock öppnar han på ett till synes omotiverat sätt plånboken inför vårens budgetproposition. Föga oväntat krävde 4 brottsbekämpande myndigheter genast mera pengar, annars skulle Sveriges rättssystem haverera. Beatrice, Anders och Sten har satt sig i en mycket prekär men förutsägbar situation. Tydligen kostar det med ”ordning och reda” men det kunde ju inte de veta. De har ju inte för vana att sitta i regeringar.

2. Den demografiska pensionspuckeln kom tydligen lika överraskande som snön kommer varje år till Sverige. Sedan början av 90-talet har det talats om detta men Storkverket stoppade huvudet i sanden till underskotten riskerar ansvarigas avgång. Kompetensöverföringen försvåras även därför att merparten av de som kan skaffa sig ett annat jobb också gör det.

3. Svenska folkets övertro på tullens metoder och samhällsnytta. Jag jämför inte direkt med andra myndigheter. Det händer titt som tätt att tullen gör beslag av narkotiska preparat samt debiterar personer som undgått att betala tull men enligt tullens egna talesmän är effekten på sin höjd marginell. Det rör sig om någon procent av det stora hela. Varför går Sverige man ur huse för att bevara en dysfunktionell organisationsstruktur i stället för att försöka uppnå högre effektivitet när det gäller verkets mål att hindra det illegala och destruktiva för samhället? Hur den uppnås har svenska folket och/eller politiker mycket liten insikt i.

Ett illustrerande citat (har tvvärr inte längre den exakta källan kvar, men jag har för mig det stod i BLT) var exempelvis en riksdagskvinna som sitter i riksdagen som uttryckte stor entusiasm över tullens utökade befogenheter att stoppa och testa misstänkt rattfulla/narkotikapåverkade. Det utgjorde nämligen en utmärkt möjlighet att stoppa och undersöka fordonet som den misstänkte färdas i. Schengen- och EU är tydligen bara en fluga…

Ingen verkade heller reagera över att tullen i Karlshamn efter hotet om uppsägning kunde presentera de största amfetaminbeslag man gjort på ett år inom loppet av bara två veckor. Nu blir det inte någon uppsägning men vi kan hoppas att beslagen fortsätter. En sista parentes är också att Tullverket har två verksamhetsgrenar och narkotika bara är ett av områdena som man ska arbeta med. Det kommenteras mycket sällan i debatten.

Jag säger inte att tullen eller andra myndigheter inte behövs, tvärtom, men de måste framför allt bli bättre inte fler. En myndighets och tjänstemans främsta uppgift är alltid att försöka avskaffa sig själv, d.v.s. när problemen är undanröjda.

Rapporten som Tull-Kust (inte särskilt oberoende) beställt av nationalekonom Ingvar Nilsson var ett innovativt grepp som motiverar den narkotikabekämpande delens av myndighetens existens. Helt oförståeligt är att något sådant ska behöva tas fram och betalas av en fackförening. Gör verkligen varken uppdragsgivare (regering) eller ledningen en kontinuerlig utvärdering av samhällsnyttan. Det har trots allt gått 300 år nu…

Bilda er en egen uppfattning:
http://sydsvenskan.se/sverige/article322330.ece
http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=1684
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1311&blogg=22055
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1573&blogg=21627
http://mikaelwendt.blogspot.com/2008/02/strk-polisen-och-tullen.html
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_854397.svd
http://imittsverige.blogspot.com/search/label/Tullverket?max-results=20
http://www.svenskatullare.se/index.html
http://www.blt.se/opinion/ledare/tullare-far-kolla-fyllerist(638887).gm
I försvarets fotspår?
http://metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.287446
http://www.tullkust.se/

www.tullverket.se

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=750992

http://kyrkoordnaren.blogspot.com/2008/03/frga-tullassistenten-om.html

För långt inlägg, jag vet, ber om ursäkt.

Frånvaro

2007-12-20T20:37:00.000+01:00

Förmodligen ingen som har hunnit märka det. Men min hemliga tillvaro har undergrävts av konsekvensen av bostadslöshet: Bredbandslöshet.

Det borde vara lagstiftat att även hemlösa ska ha fri tillgång till Internet och andra medier. Ingen nyhet kanske, men det är inte konstigt att hemlösa också hamnar på utsidan av det så vackra samhällsbygget som står på tämligen skakig demokratisk grund. Åtminstone i vissa fall.

Nu är jag i alla fall tillbaka och det är min förhoppning att bli lite mer långvarig den här gången.

Det bådar gott inför framtiden

2007-08-27T07:07:00.000+02:00

"Vi måste ha en ambition att leva ända tills vi dör."

Thörbjörn Larsson, Särskild utredare för den framtida äldrevården
i Gomorron Sverige den 27 augusti 2007

Det var inget fel på intentionen som handlar om att få leva ett värdigt liv även på livets höst men formuleringen...

Biståndspolitik

2007-08-24T07:46:00.000+02:00

Fortfarande ingen lägenhet.

Sitter här och tittar på Gomorron Sverige och debattpanelen.

Ett ämne var just biståndspolitik. Jag har hört ett antal inslag och inslag om detta på SR också. Det som många verkar opponera sig emot är att man till synes drar ner på biståndet. Nu är det inte det som informationen handlar om. Det handlar istället om att man drar ner antalet länder som man ger bistånd åt. Nivån tror jag ännu inte är fastställd men än så länge tyder inget på att det nominella beloppet skulle minska.

För cirka 5 år sedan när jag studerade utvecklingsekonomi var det redan en gammal kunskap att bistånd generellt inte kunde sägas ge en långsiktig ökning av välfärden i ett land och att man därför kunde ifrågasätta den nytta av de enorma summor som bistås med från olika håll. Det finns många anledningar till detta. Den absoluta främsta var och är fortfarande att det råder en mycket bristfällig eller rättare sagt obefintlig koordinering mellan olika biståndsinsatser, nationellt såväl som internationellt. I många fall konstaterads i olika undersökningar att biståndsprojekt ibland till och med motverkade varandra.

Det som nu händer bör därför, i min mening, uppfattas som en välkommen utveckling. EU-länderna och en del andra aktörer kartlägger och planerar sina insatser för att uppnå en så stor nytta som möjligt (om man kommer att lyckas låter jag vara osagt). I Sverige koncentrerar man biståndet till ett mindre antal länder.

Jag är absolut inte emot ett högre bistånd. Enprocentsmålet, tycker jag är ganska fattigt. Men det är inte det som är det viktiga. Det är resultatet, nyttan. Vad genererar varje given krona? Långsiktigt, kortsiktigt, mänskligt eller politiskt? Pengarna är bara ett medel, men för vad?

En eloge till Jan Eliasson som hittills verkar utföras sitt uppdrag i Sudan med bravur. En ordentlig känga till SVT som berättar att Sudan sparkat ut EU:s svenske sändebud Kent Degerfelt men uteslutande visar bilder på Jan Eliasson som är FN:s svenske sändebud. Mycket förvirrande och snudd på vilseledande.

Förslag till Skatteverket

2007-08-23T07:30:00.000+02:00

Another day, another cent...

Har nu återigen gått igenom denna (till stor del) stockholmska ritual som innebär att mobilisera alla möjliga kanaler, scanna av tillgången på lägenheter, söka, titta på dem, vänta på erbjudanden och om de kommer slutligen bestämma sig för om pris, kvalitet och pendlingsavstånd går att passa in i just mitt liv. Energikrävande är ett milt ord i sammanhanget.

Man är dessutom i en otroligt utsatt situation och skall ofta utsättas för alla möjliga kontroller. Betalningsanmärkningar är som spetälska, oavsett var de kommer ifrån. Referenser ofta ett måste, depositionerna kan minst sagt ibland vara hutlösa och en del villkor är smått märkliga. "Du får hyra den om du renoverar den" (skatterättsligt tveksamt?).

Men när man är i en situation som min så är man ändå förhållandevis tacksam att det trots allt finns en marknad, korrupt eller ej. Vill också passa på att säga att de dominerande överhyrorna inte bara kan skyllas på hyresvärdarna och att jag är av åsikten att ingått avtal bör gälla, även om villkoren är dåliga.

Medan jag satt och inventerade läget började jag som alltid fundera hur den här marknaden kan likna vilda västern så mycket. Jag talade en del om det i mitt tidigare inlägg. Jag kunde inte låta bli att tycka att det råder en orättvis obalans mellan kontrollen av eventuella hyresgäster och kontrollen av andrahandshyresvärdar. För det första görs kontrollen av potentiella hyresgäster på förhand medan kontrollen av hyresvärdar endast kan göras i efterhand genom Hyresnämnden.

Här är mitt förslag. Skatteverket bevakar sedan ganska länge handeln på bl.a. Blocket.se, Tradera.se etc i syfte att uppdaga näringsidkare som inte har registrerat sin verksamhet och därför undviker diverse avgifter. Varför tar man inte och övervakar de hyresvärder som annonserar och tar uppenbara överhyror på Blocket, BostadDirekt och andra (urval). Det torde vara väldigt enkelt att göra eftersom kontaktuppgifterna oftast är tillgängliga på ett eller annat sätt. Därefter följer man upp det till nästa deklarationsperiod så att den skatt som skall betalas verkligen kommer in. Kanske skulle vetskapen om en sådan övervakning få hyresvärdarna att tänka två gånger innan de sätter ut hutlösa överhyror. Detsamma borde givetvis Hyresnämnden i så fall göra.

Det finns givetvis en risk att man precis som med prostitutionslagstiftningen istället jagar in fenomenet ännu mer i mörkret och kommer överens "under bordet" vid kontakten mellan värd och gäst i stället. Det finns dock många åtgärder som skulle kunna vidtas för att försvåra detta. Exempelvis skulle det kunna vara obligatoriskt att registrera en kopia av varje andrahandskontrakt hos någon myndighet. Det skulle också underlätta bevisningen i tvister som ofta uppkommer i efterhand. Det kan göras enkelt via Internet och BankID.

Jag vidhåller att problemen med överhyror på bostadsmarknaden i Stockholm i grunden är strukturella men i väntan på att man om möjligt lyckas ta itu med den, skall lagar och regler men framför allt vanlig hyfs, upprätthållas.

Vem vet? Bevakningen kanske redan pågår??

Lagstifta bort lagen

2007-08-22T07:51:00.000+02:00

Slut på sambolivet. Utsparkad. Bitter? Ja, kanske. I synnerhet när man bor i Stockholm, arbetar inom staten i början av sin karriär med alla praktiska hinder som det innebär.

När man tänker efter är det en rätt märklig ordning som uppstått här. In- och omflyttningen samt rörligheten på arbetsmarknaden är som en kokande gryta. Speciellt gäller det de nyinflyttade och därmed samtidigt de sämst betalda akademikerna. Inget nytt problem precis.

Det sägs att det råder brist på bostäder. Samtidigt ökar inflyttningen snabbare än antalet bostäder. Det medför prisökningar på bostadsrätter och utrymme för högre svarta hyror. Det är rena paradiset för den i många fall tveksamma mäklarnäringen.

Bakom den till synes positiva rubriken i DN "Lättare att hyra i andra hand" döljer sig den något dunklare "Andrahandskontrakt säljs till högstbjudande" . Regeringen vill öka utbudet på andrahandslägenheter genom verka för friare hyressättning (läs: möjlighet att ta så kallade ockerhyror) samt skattelättnader. Skattelättnader? Måster erkänna att jag hånler. Hur många av alla dessa andrahandshyresvärdar deklarerar sina hyresinkomster över huvud taget? (Det skall jag för övrigt ta reda på).

För den som levt ett tag i Stockholm är förekomsten av den svarta marknaden knappast en nyhet. Det intressanta med denna regeringens strategi för att bekämpa "Svensson-brott", dvs brott som är mer eller mindre vedertagna av gemene man, är att legalisera dem. Det finns även andra exempel.

Detta är en farlig utveckling och beror till stor del på att regeringen, myndigheter och verk, inte har, eller inte är beredd att skjuta till de resurser som behövs för att upprätthålla lagar som demokratiskt antagits. Genom att ta bort lagen, eller undvika den slipper man arbetet och kan spara pengar. Svart arbetskraft. Felaktiga skatteavdrag och deklarationer. Insiderbrott, tull- och ekobrott, . Ja, ni ser vart det leder. En makaber och orättvis jämförelse vore att man helt enkelt tillåter kvinnomisshandel. "Det är ju ändå ett alldeles för stort problem och för svårt att komma åt".

Jag håller med om att man skall akta sig för signallagar, såna som endast signalerar samhällets ståndpunkt inför ett visst beteende men som i verkligheten inte följs upp som föreskrivet, men motsatsen är sannerligen inte bättre.

Varför undviker man att korrigera de strukturella problem som egentligen är grunden till de här symptomen?

Därför att det är svårt och kostsamt. Oftast handlar det om attityder och moral, något som är svårt att förändra. Det blir dock inte lättare att förändra genom att man kapitulerar inför dem.

När det gäller Stockholms bostadsmarknad är problembilden ganska komplex. Det är tur att det går att hyra i andra hand över huvud taget. Den höga svarta hyresnivån vore inget problem om lönerna anpassades efter det jämförelsevis extremt höga kostnadsläget. Nu är det inte så och då borde reglerna upprätthållas och inte tas bort. Det är fegt och i förlängningen kontraproduktivt.

En av de största och viktigaste arbetsgivarna Stockholm är staten. Av naturliga skäl har mycket av dennas verksamhet koncentrerats till huvudstaden. De låga lönerna och det höga kostnads- och prekära bostadsläget gör att de som kan måste, oavsett om de vill eller ej, söka sig till den privata sektorn. Det gör att de mest optimala och framåtsträvande kompetenserna inte kommer att föra förvaltningen framåt och regeringspolitiken blir av laissez faire-karaktär.

Under ytan