söndag 21 juni 2009

Profetian slår in

I ett tidigare inlägg som jag skrev i samband med Ipred-lagens ikraftträdande förutspådde jag guld och gröna skogar för anonymiseringstjänster. Som alltid när man inför lagstiftning och regleringar uppstår en svart marknad i skuggan av den. Rent ekonomiskt handlar det om utbud och efterfrågan. När man försöker strypa utbudet och efterfrågan är oförändrad uppstår ett högre pris för samma varor och tjänster, vilket genast gör det lönsamt att tillhandahålla "skydd" för att undvika lagstiftningen. Det finns massor av exempel på detta: Kriminalisering av sexköp, alkohol- och droglagstiftningen, Stockholms bostadsmarknad och spel- och dobblerilagen för att bara nämna ett axplock.

Jag citerar mig själv: "Nu har man dock hittat en "lösning" på prisproblematiken, som kan sammanfattas i "hur mycket är konsumenten beredd att betala för att ta dela och ta del av upphovsrättsskyddat material?". Det är nämligen precis det pris som man är beredd att betala för att fortsätta med det utan att riskera rättsliga åtgärder, exempelvis genom Ipredator. Den enda skillnaden är att pengarna nu istället går till de som tillhandahåller tjänsterna i stället för till upphovsrättsinnehavarna. Detta är pengar som man kunnat tjäna genom att bara vara lite lyhörd och marknadsinriktad. Till detta pris ska också läggas kostnaden för hela den lobbyapparat och rättegångskostnader."

Det som nu återstår att realiseras är den andra delen av mitt påstående, nämligen: "Det kommer snart att finnas en marknad för mer förfinade entreprenörer (bounty hunters) av samma slag som APB (antipiratbyrån), där man kommer att få provision för den bevisning man kan slussa fram till upphovsrättsinnehavarnas rättsliga ombud." Men hav förtröstan, det kommer.

Det hemska med kråksången är att de som verkligen missgynnas av konsekvenserna av lagen, dvs av anonymisering etc, är de som försökt få lagen till stånd, upphovsrättsinnehavarna, utnyttjade barn och personer som blir utsatta för bedrägeri. Så småningom kommer detta att stå i SAOL och SAOB som definition för ordet kontraproduktivitet.

Håller också med Mats Qviberg i hans krönika på Veckans Affärer: "Om vartenda företag vars affärsmodell imploderar skulle skrika efter lagstiftning på det sätt som skiv- och filmbolagen gör så skulle kanslihuset och Bryssel vara så belamrade med lobbyister att man knappt skulle få ståplats."

I USA kom för en kort tid sedan en ny dom mot en fildelare (mer här). Som med det mesta i USA överdriver man in absurdum och drämmer till med 15 miljoner kr eller 80 000 dollar per låt i skadestånd. Förövaren var en singelmamma som dock inte lät sig oroas över domen. Hon konstaterade helt enkelt att det ändå var omöjligt för henne att betala.

Jag undrar hur många hot etc som Henrik Pontén fått vid sitt nuvarande "ämbete". Jag undrar om "kampen" är värd det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar